Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konung Lear. I, 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den dotter, som du arflös gjort, kung Lear,
Vår och vårt sköna Franklands drottning blir.
Du köper icke sådan skatt, Burgund,
För all ditt arflands vattenrika grund.
(Till Cordelia).
Säg dessa hårda nu ditt afskeds-ord;
Byt bort en sämre för en bättre jord.
Tag henne då; hon vare din. Ej mer
Hon är vår dotter. Hennes anlet ser
Jag aldrig mera. – Hädan dig bege
Förutan faderlig välsignelse! –
Kom, ädle prins Burgund.
Bjud dina systrar nu farväl.
Vår fars klenoder! Er Cordelia lemnar
Med tårad blick. Jag känner er tillfyllest
Och skyr som syster att med rätta namnen
Benämna edra fel. Bemöten ömt
Vår gamla far; jag honom anförtror
Åt edra hjertan, de vältaliga.
Ack, om jag stode än uti hans nåd,
Nog visste jag för honom bättre råd! –
Farväl nu båda!
Lär oss ej vår pligt!
Var mån om, du, att täckas den gemål,
Som tog dig med den nådeskärf, som slumpen
Dig kan bestå. Du har i ömhet trutit:
Rätt sker dig, om dig brister der du brutit.
Afslöjad blir en dag förborgad list,
Och skam och spe blir hycklarns lön tillsist.
Må er gå väl!
Kom, skönaste Cordelia!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
