Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konung Lear. I, 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
är en narr; du är ingenting. – (Till Goneril). Ja, visst
tusan skall jag hålla munnen på mig; er
uppsyn befaller mig det, fastän ni ej säger något.
Tst, tst!
Den som ger så han tigger
Bör ha stryk så han ligger. –
Ej endast denna narr’n, er favorit,
Men andra af ert fräcka följe, träta
Och kifva stundligen, utbrytande
Uti ett högst olidligt sus och dus.
Jag trodde att, om jag anmälde sådant,
Ni skulle ge mig stöd, men börjar frukta
Af hvad ni sjelf helt nyss har sagt och gjort
Att sjelf ni skyddar, ja uppmuntrar till
Ett sådant ofog. Om så är, skall felet
Ej slippa näpst, ej heller straffet sofva;
Allt detta, gjordt till fridens fromma blott,
Lätt kunde få en utgång, som er sårar,
Och lända oss till skam, så framt ej nöden
Benämnde saken: "en försigtig åtgärd."
En ärla var gökens fostermor,
Men göken åt opp’na när hon blef stor.
Och ut gick vårt ljus, och vi suto i mörkret.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
