Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konung Lear. II, 2 - Konung Lear. II, 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Glost.
Hertigen
Har orätt gjort; det blir upptaget illa. (Går).
Du gode kung, som får ordspråket sanna:
"Från himmelens välsignelse man kommer
I heta solen."[1]
Kom närmre, du, den lägre verldens lykta,
Att jag må läsa vid din milda stråle
Det bref jag fått. – Blott af eländet skådas
Mirakler nu. – Det är ifrån Cordelia,
Som tyckligtvis om mitt förnedringslif
Har kunskap fått. – "Skall söka läglig tid
Från dessa fasor att" – "försöka vända
Ondt uti godt." – Utvakade och matta,
Er fördel nyttjen, tunga ögon; skåden
Ej detta nesans läger. – O Fortuna,
God natt, le än en gång och vänd ditt hjul! (Han somnar).
Sjelf har jag hört mig fogelfri förklaras,
Men lyckligtvis i ett ihåligt träd
Undsluppit jagten. Ingen hamn är fri;
Ej fins en ort, der icke stränga vakter
Mig lura på. Så länge jag kan fly
Vill jag mig rädda, är betänkt uppå
Att anta det eländigaste skick,
Som nöden kan förnedra menskan till
I bredd med djuren. Jag mitt anlet svärtar,
Drar trasor på och vrider mina lockar
Martofve-likt samt trotsar blott och bar
Stormens och skyarnas förföljelser.
Exempel tar jag, mig till efterföljd,
Af traktens dårhushjon, som, tjutande,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>