Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Muntra fruarna i Windsor. I, 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kusin: hvad jag gör, är för att göra dig till nöjes, kusin. Kan du älska flickan?
Kleen. Jag vill gifta mig med henne på er begäran;
men om det icke blir stor kärlek i begynnelsen, så kan
himmelen alltid förminska den sedermera vid närmare
bekantskap, då vi äro gifta och få bättre tillfälle
att lära känna hvarandra. Jag hoppas, att på större
förtrolighet skall följa allt större missaktning;
men om ni säger "gift dig med henne," så gifter jag
mig med henne, det är jag dissolut dissolverad till.
Evans. Kanska klokt svaradt: undantagandes felet i de
orden: "dissolut dissolverad;" efter vår tanka skall
det heta: apsolut resolverad; – men meningen är kod.
Simp. Ja, jag tror att min kusin menade väl.
Kleen. Ja, annars vill jag låta hänga mig, jag.
(Anna Page kommer tillbaka).
Simp. Här kommer den vackra miss Anna. Ack, jag önskar
att jag vore ung för er skull, miss Anna!
Anna. Det är serveradt; min far anhåller om ers värdighets sällskap.
Simp. Jag skall genast uppvakta honom, vackra miss Anna.
Evans. Pevara mig! Jag får inte vara porta från pordspönen.
(Simpel och Evans gå).
Anna. Täcks min herre icke stiga in?
Kleen. Nej jag tackar er, och det, min själ, rätt
hjerteligen; mig fattas ingenting.
Anna. Middagen väntar på er, min herre.
Kleen. Nej jag tackar, min själ! Jag är alls icke
hungrig. Gå, karl, fastän du är min betjent, gå,
och passa upp på onkel Simpel. (Menlös går). En
fredsdomare kan man alltid emellanåt låna sin
betjent. – Jag har icke mer än tre betjenter och en
pojke, till dess mor min dör en gång. Men hvad gör
det? Jag lefver dock som en fattig född adelsman.
Anna. Jag vågar icke komma tillbaka utan er; man
sätter sig icke till bords, förrän ni kommer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
