Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Muntra fruarna i Windsor. IV, 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Förlåt mig, hustru, gör nu hvad du vill;
Jag solen förr misstänka skall för kyla,
Än dig för otrohet. Nu står din ära
Hos honom, som helt nyss var kättare,
Så fast som tron.
Nu kan det vara nog!
Var ej så öfverdrifvet ödmjuk nu,
Som du var elak nyss.
Men låt oss gå än längre; våra hustrur
Må än en gång, till vårt och fleres nöje,
Ett möte stämma med den tjocka narr’n;
Der ta vi honom fast och näpsa honom.
Det ges ej bättre sätt, än det de nämnde.
Att lofva möta honom uti parken
Vid midnattstid? – Nej, han går aldrig dit.
Tänk ni uppå hur han skall der behandlas,
Vi tänka på hur han skall skaffas dit.
Det går en saga om att jägar’n Herne,
Som fordom vaktat denna Windsors-parken,
Går hela vintern, i den stilla midnatt,
Bekrönt med stora horn, omkring en ek.
Han trädet murket gör, förhexar boskap,
Gör kornas mjölk till blod och skakar kedjor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
