Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stormen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sid. 71. Med klappande och vänlig hand. Prospero
uppmanar åskådarne till handklappning.
Stormen är ett af Shakspeare’s största
mästerstycken. Den intager inom sin art samma
höga rang, som Macbeth och Lear inom sin. I intet
af Shakspeare’s lustspel uppenbarar sig hans rika
fantasi i en så innerlig förening med djupsinnighet,
humor och förmåga att karakterisera. De båda
motsatserna Caliban och Ariel kunna icke nog
beundras; icke heller Miranda, en af de godaste och
oskyldigaste qvinnovarelser, som någonsin någon skald
tecknat. Besinnar man att Stormen är diktad i ett
tidehvarf, då i det gamla Europa hågen att lära känna
och kolonisera den nya verlden spordes i sin största
liflighet, så måste man häpna för de stora tankar,
som utan tvifvel ledt Shakspeare då han i Caliban
skildrar Kannibalen, som förbannar civilisationen
och dock med ångest känner att den har rätt så som
den har makt; vidare då han, midt ur civilisationens
sköte, låter de onda menniskorna (Antonio, Sebastian)
uppträda i bredd med de goda (Prospero, Gonzalo)
och komma i jemförelse med Ariel, luftanden, som,
i mensklig mening, hvarken är god eller ond; och
allt detta på en dittills obebodd ö, med musik under
jorden och musik i luften. Gifver man dertill akt på
de betydelsefulla bipersonerna Trinculo och Stephano,
som af odlingens frukter icke hafva annat att erbjuda
vilden än vinet, samt hör den ädle Gonzalo ironiskt
predika socialism och kommunism samt i sammanhang
dermed om upphörandet af all odling, så må man väl
af hjertat instämma i de ur Hamlet lånade orden, som
äro tecknade på Shakspeare’s monument:
He was a man, take him for all in all,
I shall not look upon his like again.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
