Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Julius Cæsar. III, 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Skall qvälja hvaje del utaf Italien,
Blod och förödelse bli så i bruk,
Och fasans syner så alldagliga,
Att modren blott skall småle då hon skådar
Sitt barn fyrdelas utaf krigarhänder.
All ömkan skall af brottets vana qväfvas,
Och Cæsars vålnad, glupsk i hämdbegär, –
Med Ate vid sin sida,[1] glödröd kommen
Ifrån tartaren – nalkas dessa länder
Och med en herrskarstämma ropa: "mord!"
Och släppa krigets galna hundar lösa,
Tills detta nidingsverk förpestat verlden
Med lik, som qvida efter jordafärd. –
(En tjenare kommer).
Du tjenar ju Octavius Cæsar, säg?
Tjen. Ja, Marcus Antonius.
Ant. Cæsar har ju skrifvit
Och bedt din herre komma hit till Rom?
Tjen. Han fick hans bref och är på vägen redan
Och bad mig säga muntligen åt er –
(Varseblifver Cæsars lik).
O Cæsar! –
Ant. Fullt är ditt hjerta; vänd dig bort och gråt.
Sorgen är smittsam, märker jag: mitt öga
Begynte fuktas, då det såg i ditt
Bedröfvelsens juveler glänsa fram.
Säg, kommer snart din herre?
Tjen. Nu i natt
Tar han qvarter blott sju mil ifrån Rom.
Ant. Rid fort tillbaks; säg honom hvad som händt.
Här är ett sorgligt Rom, ett farligt Rom,
Ett högst osäkert Rom för vår Octavius.
Fort, fort! Säg honom det. – Nej, vänta litet!
Du får ej gå, förrän jag burit liket
Till torget hän. Der skall jag med mitt liktal
Mig känna för hur folket fattar upp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
