Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Julius Cæsar. IV, 2 - Julius Cæsar. IV, 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Brut. Halt! Låt kommando’t gå.
Skilda röster. (Utom scenen). Halt! — Halt! — Halt!
Cass. Min ädle broder, du har gjort mig orätt.
Brut. O himmel, döm! Gör jag min ovän orätt?
Det gör jag ej; långt mindre då en vän.
Cass. Brutus, din lugna ton blott döljer ondskan;
Och när du öfvar den —
Brut. Var lugn, o Cassius,
Och höj ej så din röst. — Jag känner dig. —
Låt icke inför båda våra härar,
Som mellan oss blott borde finna frid,
Oss tvista nu. Bjud dem marschera undan;
Se’n må du fritt mig banna i mitt tält,
Och jag skall höra på dig.
Cass. Pindarus,
Säg till befälet, att det låter folket
Aflägsna sig ett stycke väg.
Brut. Lucilius,
Gör du detsamma; och låt ingen nalkas
Vårt tält, förrän samtalet tagit slut.
Låt Lucius och Titinius vakta dörren.
Cass. Att du har gjort mig orätt, syns af detta:
Du har fördömt och skymfat Lucius Pella
För det han tagit mutor här i Sardes.
Mitt bref, i hvilket jag för honom bad,
För det jag kände mannen, blef föraktadt.
Brut. Du gjorde orätt sjelf, som bad om sådant.
Cass. I sådan tid som denna duger icke
Att rida på hvartenda litet fel.
Brut. Ursäkta mig, o Cassius; du, du sjelf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
