Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Antonius och Cleopatra. I, 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Förente dem och vände dem mot Cæsar,
Hvars lyckligare stjerna dref dem bort,
Vid första drabbning, från Italien.
Godt; —
Hvad värre?
Elakt budskap smittar budet.
Så snart det gäller narrn och veklingen.
Gå på! För mig är hvad som skett förbi. —
Märk det: när man mig säger sanningen —
Om också döden låg i hvarje ord —
Jag åhör dock som om det vore smicker.
Labienus — hårda bud! — med sina Parther
Har ifrån Euphrat Asien betvingat!
Hans segrande banér från Syrien svajar
Till Lydien och Jonien; men ack, —
Antonius, vill du säga —
O, min höfding!
Säg ut och håll ej tyst med gängse tal;
Benämn Cleopatra på romerskt vis,
Far ut i Fulvias ord, fördöm mitt fel
Så fritt som både elakhet och sanning
Förmå det! — O, vårt inre ogräs frodas,
När klandret hvilar; den vårt fel oss säger,
Han rensar bort det. — Nog för denna gången!
Som ni befaller. (Går).
Hur låter det från Sicyon? Säg ut.
Mannen från Sicyon? Fins der någon sådan?
Han står och väntar.
Nå, låt honom komma. —
Jag måste bryta dessa starka fjettrar,
Säframt jag ej förlora skall mig sjelf
I kärleksyrsel. — (Ett annat sändebud kommer).
Hvad har du att säga?
Din maka Fulvia är död.
Hvar dog hon?
I Sicyon:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
