Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Köpmannen i Venedig. I, 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vilja. Är det icke hårdt, Nerissa, att jag hvarken kan välja
eller förkasta?
Ner. Er far var alltid dygdig, och de fromma hafva
goda ingifvelser på dödsbädden. Derföre skall i det lotteri,
som han påfann med de tre skrinen af guld, silfver och
bly, och hvari den, som väljer efter hans sinne, väljer rätt,
visst ingen träffa det rätta, utom den som älskar er
uppriktigt. Men säg: klappar ej ert hjerta för någon af de
förnäma friarne, som redan anmält sig?
Port. Jag ber dig, räkna upp dem; och i den ordning
du nämner dem, skall jag beskrifva dem; efter min
beskrifning må du gissa till min böjelse.
Ner. Först är här en neapolitansk prins.
Port. Jo, det är en riktig sprakfåle! Han talar aldrig
om annat än sin häst och anser för en stor tillökning i sina
vackra egenskaper, att han kan sko honom sjelf. Jag
fruktar mycket, att hans nådiga mamma försett sig på en
hofslagare.
Ner. Se’n kommer pfaltzgrefven.
Port. Han gör aldrig annat än rynkar pannan,
likasom han ville säga: ”vill ni ej ha mig, så låt bli!” Han
åhör lustiga historier och småler icke en gång. Jag är
rädd för att han blir förvandlad till den gråtmilda
filosofen, när han blir gammal, ty annars kunde han aldrig se
så ohöfligt allvarsam ut i sin ungdom. Jag ville heldre
bli hustru åt en dödsskalle med ett par benknotor i kors,
än med någondera af dessa. Gud bevare mig för dem
båda!
Ner. Hvad säger ni om den franska herrn, monsieur
le Bon?
Port. Gud har skapat honom, derföre må han passera
för menniska. Det är visst synd att gäckas; men han!
Han har ju en häst, ändå bättre än Neapolitanarens; en
bättre ful vana att rynka pannan, än pfaltzgrefven; han är
hvadsomhelst och ingenting. Om en trast sjunger, så gör
han straxt en kapriol; fäkta gör han med sin egen skugga.
Gifte jag mig med den, så gifte jag mig med tjugo på en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
