Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Köpmannen i Venedig. V, 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och här – i alla dessa vänners åsyn –
Svär jag vid dina egna, sköna ögon,
Hvari jag ser mig sjelf –
Port. Nej, hör man på!
Sjelf ser han sig i mina ögon dubbel,
En bild i hvart: – svär nu vid dubbelheten,
Det är en ed att tro!
Bass. Men hör mig dock!
Förlåt mitt fel; jag svär dig vid min själ
Att aldrig mer hvad jag dig lofvar bryta.
Ant. Jag vågade en gång min kropp för honom,
Och utan doktorn, som fick ringen, hade
Den varit platt förlorad. Jag vill våga
Min själ som vite nu att ej er man
Skall bryta mer sin tro med vett och vilja.
Port. Nå, blif hans borgen då; och lemna honom
Den här att akta bättre än den andra.
Ant. Se här, Bassanio; svär att akta ringen.
Bass. Vid Gud, det är just den som jag gaf doktorn!
Port. Och han har skänkt mig den. Förlåt, Bassanio,
Ty doktorn låg hos mig för denna ringen.
Ner. Och blif ej ond, min snälla Graziano,
Ty samma lilla pojkfnask, skrifvaren,
Låg nu i natt, för detta pris, hos mig.
Graz. Nå, det är just som när man lagar landsväg
Om sommarn, då man far beqvämt ändå.
Hvad? Krönta redan, innan vi förtjent det!
Port. Det var för groft! – Enhvar står här förvånad;
(Till BASSANIO). Se här ett bref, läs det vid läglig tid;
Det är från Padua, från Bellario.
Ni ser deraf, att Portia var doktorn
Och min Nerissa skrifvaren. Lorenzo
Vet, att jag reste genast efter er
Och kom igen helt nyss. Jag har ej än
Beträdt vårt hus. – Antonio, välkommen!
Jag har åt er i ordning bättre nytt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
