Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jever och Kalmar. Med en exkurs över det nederländska dekorationssättets utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124
ningen arabesk) över till arkitekturen, den profana och
den kyrkliga inner dekorationen och konstslöjden samt
tar sig där — att märka — övervägande ett plastiskt
uttryck.
Till en början uppstår en egendomlig målerisk
biand-stil, då renässansornamenten inflätas i ett för övrigt
gotiskt helt. Som dylika förebud (fr. tiden omkr. 1520)
må nämnas privathus i Ypern, Nymwegen, Dordrecht,
van Rossems kastell i Zaltbommel, fiskarnas gillehus i
Nederländskt ornament i den italieniserade stilen.
Mecheln, Det heliga blodets kapell i Brügge etc. Att
gotiken även senare icke belt träuges undan, därom
vittna sådana den plastiska arabeskstilens mästerverk
som kansliet och kaminen i Brügge, laxhuset i Mecheln
m. m. Typiska stildokument äro för övrigt altaret i
Hal, högaltaret i Roskilde, Engelbert II :s
gravmonument i Breda, Jan Terwens berömda korstolar i stora
kyrkan i Dordrecht. Terwens arabeska riktning finner
sin fortsättning i andra skrank- och stolverk, såsom i
Enkhuizen, Utrecht, Herzogenbusch etc., men får snart
en konkurrent i den grotteska stilströmningen. De bästa
arabeskverken falla i tiden 1530—1540. Därpå följer en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
