Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jever och Kalmar. Med en exkurs över det nederländska dekorationssättets utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
125
avtyning, och arabesken uppgår i grotteskstilen och
Flo-risdekorationen.1
En kort förklaring av vad som menas med
arabesk-riktning bör kanske här inskjutas. Antydningsvis
ligger det redan i det föregående, men betonas måste, att
namnet ej anger, att man endast och allenast dekorerade
med arabesker, d. v. s. med i antikens anda stiliserade
växtrankor.2 Men detta rankelement är dock det mest
signifikativa i dekorationen och är i eminent grad
stil-utmärkande. Vid sidan därav uppträda naturligtvis
många andra för renässansen karakteristiska former.
Nederländskt ornament i den nationella "band- och beslagsstilen
(ined grotteskfigurer).
Det ytstiliserade, mer eller mindre geometriserade
växtornament, som med anor i den klassiska världens
palmettranka, fick sin utbildning i medeltidens
sara-zenisk-moriska konst, moresken, blev visserligen en
populär storhet såväl i Italien som Tyskland, men har i
ringa grad upptagits i den nederländska konsten.
Särskilt som intarsia (olikfärgad träinläggning), vare sig
verklig eller imiterad, möter den oss även i den skandi-
1 Illustrationsmaterial erbjuda t. ex. Everbeck, Neumeister
u. a., Die Renaissance in Belgien u. Holland, Leipz. 1885—89,
Ysen-dyck, Documents classés de l’art dans les Pays—Bas etc. Anvers
1883 ss., 3 séries en 5 vol.
2 Namnet syftar ej, som man kunde tro, på ett arabiskt
ursprung.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
