- Project Runeberg -  Agneta Horns lefverne. Efter Ellen Fries' efterlämnade manuskript /
44

(1908) [MARC] Author: Agneta Horn With: Sigrid Leijonhufvud, Ellen Fries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1633—1641

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tilltagande år förgäta honom, som har alltid ifrån min
moderlif hulpit mig till att igenomvandra så mycken
stor fara, som jag alltid har varit uti, utan att jag allt
stadigt måtte förlåta mig på honom, som allena var
mäktig till att erhålla mig under så mycken farlighet och
olycka, som mig har mött i min barndom och med mina
tilltagande år. Och allt som jag har växt, så har ock min
olycka växt med mig. Och kan jag nu intet mera säja
utan: ”Gud erhålle mig ved ett godt tålamod och hjälpe
mig i allt hvad mig kan hända, att jag alltid måtte lefva
efter din vilja och gifva mig till frids under min stora
olycka. Gif mig din heliga anda i mitt hjärta, att jag ju
så måtte skicka mig i denna onda och bedröfveliga
världen att det alltid måtte vara dig till behag, att jag i
allting måtte frukta Gud och låta mig nöja med din
gudomeliga och faderliga vilja, hvad dig täckes till att göra
med mig i detta mitt bedröfvade och elända lifs tid.


Anno 1638 i juli månat kom min mormor till
Valstad och tog mig dädan och förde mig hem med sig till
Stockholm.

Och samma hösten kom pesten till Stockholm. Ty
drog regeringen till Västerås, och min mormor drog till
Tidö i november.

Och på vägen mötte oss så mång lik, som vore döda
af pesten. Vi talte med dem, som körde di döda. Likväl
bevarade Gud oss, att oss inte skadde.

Vore vi sedan en tid på Tidö. Och 8 dagar för
jul dödde pfalzgrefvinnan i Västerås af brännesjukan.
Och sände de bud efter min mormor. Så begynte hon
ock till att klaga sig ondt, när hon kom hem.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:51:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/halefverne/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free