Agneta Horns lefverne. Efter Ellen Fries' efterlämnade manuskript / 151 (1908) Author: Agneta Horn With: Sigrid Leijonhufvud, Ellen Fries Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slutord

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Lars Cruus’ epitafium (från Björklinge kyrka).

Blef det omöjligt för Agneta Horn att nedskrifva
den stora förlust, som drabbat henne? Troligen hade hon
tänkt att fullfölja sitt arbete, ty det slutar midt i en
mening och midt på sidan; helt säkert har det också
funnits en fortsättning, som förkommit, på den utförligare
framställningen till 1652.

Visst är, att vi gärna skulle höra henne själf
beskrifva sin makes död och huru hon mottog
underrättelsen därom. Nu är det blott den afbrutna anteckningen
som talar. En antydning om hennes känslor gifva dock
de stamboksverser från 1657, som meddelas bland
tilläggen och äfven de utdrag af hennes hand ur psaltaren
och Jobs bok, som finnas bevarade jämte själfbiografien.
Bibelns mest gripande uttryck för sorg och
öfvergifvenhet har hon gjort till sina genom små ändringar vid
afskrifvandet som ett ”tjänarinna” i stället för ”tjänare”

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>