Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slutord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förluster och med tanke på de enda, som nu bundo henne
vid lifvet, nämligen barnen, som fru Agneta nedskref
sina minnen för att såmedelst sammanbinda det förflutna
och det tillkommande.
Det låg något meddelsamt i Agneta Horns lynne,
och beröfvad sina närmaste fann hon en afledare i sina
bekymmer genom att nedskrifva dem.
Detta förklarar ock den på en gång klagande och
resignerande ton, som genomgår det hela, det skimmer,
som omger de kära döda.
Fru Agneta hade säkert ett hurtigt och gladt lynne
och var benägen för skämt och upptåg. Men dessa drag
endast framskymta, det ligger en vemodsslöja öfver
framställningen i dess helhet.
Af hennes anhöriga lefde än i många år styfmodern,
Sigrid Bielke, samt två styfsyskon, med hvilka hon förde
långvariga arfstvister, samt Karin Oxenstierna och
hennes barn.
Sin kärlek samlade hon kring barnen. De voro tre,
Gustaf, född 1649, Brita, född 1652 och Anna, född
1654.
Hon bodde hufvudsakligen på Sätuna. Hennes
svärmor, fru Brita De la Gardie, hade skapat denna
egendom och byggt det präktiga, nu nedbrunna slottet, med
dess flyglar, torn och spiror.
Här härskade fru Agneta med kraftig hand. Hon
ärfde Häringe efter fadern och Fånö efter morfadern
samt ägde dessutom Ljung i Östergötland och gårdar i
Finland och Lifland.
Duglighet vid deras skötsel saknades ej, det visa
t. ex. åtskilliga i Lunds arkiv förvarade bref och
anteckningar från hennes hand. I sin ungdom säger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
