Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lars Cruus var, såsom nyss nämndes, hemkommen
redan i april 1643, således innan Gustaf Horn firade sitt bröllop
med Sigrid Bielke, och det är troligt, att han sammanträffade
med Agneta Horn vid någon af festligheterna med anledning
häraf. Fru Ebbas ord låta äfven förstå att den i »ridderlige
exercitier» utbildade unge mannen, som sett och hört så
mycket i främmande land, redan nu gjort intryck på den lifliga
trettonåriga Agneta.
I slutet af året (1643) reste Lars Cruus ut till arméen i
Holstein för att börja sin krigarbana under Lennart
Torstensson. Han lyckades genom sitt raska uppträdande vid flera
tillfällen vinna den store fältherrens bevågenhet och blef, då
denne i augusti 1644 lämnade Holstein, utnämnd till ryttmästare
vid hans lifregemente. Många voro de äfventyr, som
berättades om honom. Kort före slaget vid Jankowitz (1645) blef
han häftigt sjuk, så att man gaf honom förlorad. »Men Gudh
halp honom vnderlighen», heter det, »bådhe ifrån fienden,
som honom lijka såsom dödan plundrade och sköt tw skott
igenom sängen, och ifrån kranckheeten åter på fötterna igen.»
En annan gång, då han nyss blifvit befordrad till
öfverstelöjtnant, träffades han under ett ströftåg af en muskötkula i
hufvudet, dock utan att lida stor skada. Han lyckades slå
fienden på flykten och återvände till lägret »medh godh
reputation».
Att Lennart Torstensson hyste förtroende för den unge
krigaren, visar sig af det uppdrag, som han gaf honom kort
efter slaget vid Jankowitz. Angelägen om samverkan med furst
Rakoczy i Siebenbürgen, hvarom underhandlingar länge
pågått, skickade han Lars Cruus till denne »vthi någhre
wichtige ährender». Dessa uträttade han på bästa sätt och »bleff
ock aff Försten för sitt skickelighe compertement begåfwat och
medh stoor ähra depescherat». Vid sin återkomst under
belägringen af Brünn blef han »för thetta sitt tappre och
försichtige förhållande» utnämnd till öfverstelöjtnant vid öfverste
Tidemans regemente.
Äfven från denna utrikes vistelse hemkallades emellertid
Lars Cruus af sin moder. Hennes äldste son, Johan Cruus,
hvilken såsom krigskommissarie bevistade danska kriget, hade
nämligen dött i Skåne i slutet af år 1644, »och hon begärade,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
