Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Sardanapals bål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svedda fjädrar sprungo kacklande utefter marken,
och svartfåglarna sutto redan med sträckta halsar
i rad utefter taklisterna och väntade en måltid.
Från sin gungande bår såg Hans Alienus till-
baka öfver Ninives förstöring. Han höjde sin hand,
och läpparna rördes utan att tala, men väpnaren,
som betraktade honom, utfrågade hans tankar.
Då svarade han:
— Jag tänker på mitt lif. Jag har vallfärdat
genom århundraden hän mot det förflutna, och när
jag ändtligen stod framför detta förflutna, såg jag
ljuset slockna i min lykta. Då förbrann min ung-
dom på Sardanapals bål.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>