Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Hans Alienus blir romersk kejsare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
f
— Eld? Det är något som man värmer sig
vid, när man är frusen, och bryner kött öfver,
när man är hungrig.
— Behöfver jag veta mer! — svarade Hans
Alienus. — Men jag kan snart icke stryka mitt
skägg utan att fråga: hvad är ett skägg?
Barfota gingo de nu till Rom, följda af nyfikna,
samt inträdde genom en af de oansenligaste por-
tarna. Från de illa beryktade gränderna vid Tul-
liska muren veko de in i bullrande Subura. Det
led redan åter mot solnedgången, och krämarne
hakade träluckor framför sina handelsbodar, i hvil-
kas utåt gatan vända stendiskar inmurade tegelkärl
stodo fyllda med specerier, frukter och oljor. Hus-
längorna voro låga med endast några gallerskyd-
dade gluggar i stället för fönster, och på de hvit-
rappade knutarna hade kors och tvärs röda och
svarta kritor ritat latinska mansnamn, bokstäfver
och punkter, ibland också långa gycklande verser.
En regnskur hade nyss fallit, och vattnet flöt pla-
skande fram öfver gatans lavaplattor, förbi de höga
stenar, hvilka tjänade till spång mellan gångba-
norna. Bland krusiga svarthufvud och illa med-
farna hvita dräkter rasslade språket som korsade
svärd, och i en trång sidogata samlades gipssmin-
kade och brokigt utstyrda slinkor. Tuggande väl-
191
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
