Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Hans Alienus blir romersk kejsare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
*
luktande kåda satte sig några af dem i rad på rör-
bänkarna utanför ett hvalf, i hvars midt en vidrig
enögd gammal gumma tagit plats bakom en sten-
disk, som var full af mynt. En hornlykta hängde
redan tänd på kroken i taket och kastade gult
sken öfver en späd flicka med förgylldt hår, hvilken
satt på tröskeln och spelade dubbelflöjt. Den var
fastbunden framför munnen, och hon rörde de långa
fingrarna konstförfaret samt undvek noga att låta
kinderna svälla ut och vanställa ansiktet.
Hans Alienus hade emellertid icke gått många
steg, innan han mötte de stojande prætorianerna,
hvilka midt i Subura tvungo honom att sitta upp
på ryggen af en fångad centaur. Besten stegrade
sig och gnäggade, men sedan de gifvit honom
några skärbönor ur foderpåsen, blef ban lugnare,
och knektarne ledde honorii framåt. Emellertid
blef Hans Alienus’ hvita kåpa skyld under en pur-
purdräkt med guldinsydda palmkvistar och stjärnor,
hvilken hämtats från den Capitolinske Jupiters tem-
pel. En elfenbensspira, på hvilken örnen brutits
bort, sattes i hans hand, men ingen lager virades.
Han behöll sin vissna myrthen. Vid hans sida bar
Tuklat-Nirgal det otrikoliska hufvudet, som stått i
skeppets stäf, men han blef nödsakad att hålla det
med båda händerna. Under ena armen hade han
192
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
