Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Hans Alienus blir gud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
min herres solborg och jorden. Min herre är för
tillfället borta. Han gör sitt intåg pâ en stjärna,
som jag har antecknat med numret elfva tusen ett.
Skrapande med foten och bugande räckte priorn,
en välmående yngre man, sin runda snusdosa
af horn åt Petrus och vidfogade urskuldande:
— Vi äro ännu oöfvade kägelspelare, som
knappast slå två enkla, men det blir nog bättre
med den saken, om vår käre gäst Hans Alienus
skapar en ny jord till nästa tisdag. Han funderar
på en fullkomlighetsjord, en skönhetsjord »utan
intresse», för att tala med en förmodligen bekant
königsbergare.
— Det intressanta, — tilläde Hans Alienus, —
är något som antingen är på väg till poliskontoret
eller sjukhuset. Jag vill inte neka, att jag är mer
intresserad af det ointressant fullkomliga, af breda
bröst och friska kinder.
Petrus låtsade att han förstod hvarom de ta-
lade samt nickade besväradt och ställde dosan på
stenbänken sedan han snusat.
— Nå, Petrus, — frågade priorn och gnuggade
händerna med en förarglig plirning. — Lefver din
herre beständigt på resor? Har du sett honom?
Petrus strök öfver ögonen och pannan med
sin vida ärm.
210
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
