Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Hemkomsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hans vältalighets eld slog honom själf åt huf-
vudet, och en djupt rosslande snyftning pressade
sig ur hans bröst.
— Jag är rädd, att han ändå döms allt för
strängt, — sade Hans Alienus.
Farbror Didrik skakade på hufvudet, bjöd god-
natt och tog från spegelbordet en korg, i hvilken
en liten blåhäftad hushållsbok låg instucken mellan
handkammarnycklarna. Han gick till dörren och
ropade upprepade gånger på Olsson, och under tiden
arbetade hans brorsons sista ord i hans hjärna.
Han hade väntat att finna Hans Alienus kärf och
bitter och förundrades öfver hans skonsamma svar.
— Han brås på sin far att vilja motsäga, — tänkte
han. — Kan jag på den vägen åstadkomma en
förlikning, skall jag gärna tala så illa som möjligt
om min sjuke stackars bror, som jag sätter så
högt. Nu förstår jag hur jag skall leda saken.
Olsson kom in med den fyrarmade silfver-
staken från matbordet, spenslig och liten med
koketta polisonger och fint ansikte. Han var far-
bror Didriks beständige rival, när nya mejerskor
anlände till trakten, och han speglade sig i förbi-
gående, då han kom in.
Med den tända armstaken lyste han högtidligt
Hans Alienus uppför trappan till den långa spök-
43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
