Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med helt låga dels mycket uppspringande
stammar, och att större sammanbundna fartyg å
hällristningarna föreställas med höga stammar, hvilka
sluta med groteska djurhufvuden eller hela
djurfigurer, samt att motstycken härtill förekomma i
de teckningar, som J. Cook lemnat oss af några
Söderhafsöarnas kanoter.
Holmberg anser det omöjligt, att man i
Norden kunnat under stenåldern bygga fartyg, som
inrymt 40 till 50 man, emedan sådana måst
sammansättas genom bordläggning [1]. Det är likväl
en bekant sak, att vildarne på Söderhafsöarna
byggde, ehuruväl de saknade bruk af metaller, vida
större och prydligare fartyg än de ansenligaste,
hvilka föreställas å hällristningarna. För bevisande
af denna uppgift vill jag blott anföra ett
yttrande af en lärd landsman. ”Konstfliten hos
Nya Zelands vildar visar sig isynnerhet genom
byggnaden af deras krigsfartyg. Dessa äro af 70
till 80 fots längd, 5 fots bredd och 3 fots
djuplek samt försedde med en art köl. De kunna
bemannas af 80 till 90 krigare, hvilka med en jemn
rodd gifva farkosten en förvånande hastig fart. Den
är utarbetad af trenne plankor, af hvilka tvenne
utgöra dess sidor, fästade på och fastsömmade vid
den tredje, som är urgröpt och formerar bottnen
eller kölen. Ett särdeles och genombrutet
bildhuggeri eller gallerverk från 12 till 14 fots höjd
pryder bakstammen” [2].
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
