Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
passande skärfvor. Men enär den närbelägna ättehögen
vid undersökning visat sig icke ha innehållit
någon stenkista, torde stenen tillhört en dylik,
som i den bördiga och stenlösa trakten blifvit
undanröjd för odling och använd till husbyggnad. I
Jerrestad vid vägen till Gladsax i Skåne har N.
G. Bruzelius funnit en grifthög, hvilken, bestående
af grus och småsten, blifvit till största delen
bortförd. I högen qvarlåg ena hälften af en stenkista
nemligen två sido-, en gafvel- och en täcksten.
Gårdens egare visade en sten, som blifvit bortförd
från högen och tillvaratagen. Ett bemannadt fartyg
och några hålor voro på vanligt sätt ristade
å stenen. Ehuruväl stenen var snarare tre- än
fyrkantig och långt mer illavulen än den
nyssberörde, har densamme likväl enligt egarens uppgift
utgjort ena gafveländan af stenkistan [1]. Man vet
ej heller hvad der funnits.
Då de berörda stenkistorna tyckas enligt den
angifna anordningen antyda en öfvergång från
sten- till bronsåldern; så bör nu tillses, huruvida
ristningarne kunna härom lemna någon ytterligare
upplysning. Figurerne i Bredarör visa sig, såsom
Sjöborg rätteligen säger, ”liksom då man med ett
finger gör ett lätt intryck uti en deg eller mjuk
gipsmassa.” Ett fullkomligen likadant förhållande
märkes å den ofvanberörda stenen i Vallby kyrka.
Bruzelius har ej närmare beskrifvit ristningen å
stenen i Jerrestad, hvadan jag, som icke sett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
