Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
densamma, blott kan yttra den förmodan, att derå
visar sig ett likadant arbetssätt. Ehuruväl Holmberg
påstår det vara omöjligt att med stenstycken
utarbeta hällristningar, så medgifver han likväl, att
stenristningar i några grottbyggnader liksom i
Bredarör tillkommit utan jernverktyg. I denna
uppenbara motsägelse instämmer Nilsson med det
bestämda yttrande, att griften i Kivik tillhör
Nordens äldsta bronsperiod, hvilken här funnits en
mycket lång tidrymd och fortfarit 300 till 400
år före Christi födelse, och han förklarar, att
deremot hällristningarne i Bohuslän påtagligen
tillkommit under jernåldern i åttonde och nionde
seklet. Han säger vidare, att figurerne i griften vid
Kivik och å stenen i Vallby äro gjorda på samma
sätt ”nemligen ingnidna i stenens yta med
något mer eller mindre spetsigt verktyg,” och han
tillägger i noten: ”Men alldeles icke på samma sätt
inhuggna, som Bohusläns hällristningar, hvilka dessutom
antyda helt annan tid och annat folk” [1]. Om
Holmberg och Nilsson med största tillförsigt
uttalat sin öfvertygelse, att ristningarne i griften vid
Kivik och å klipporna i Bohuslän äro både i
anseende till utarbetning och ålder i högsta grad
olika hvarandra; så måste jag på grund af min
öfvertygelse med ej mindre tillförsigt förklara raka
motsatsen. Jag har dels ofvanföre visat och jag
skall dels nedanföre visa, att af alla de skäl, som
Holmberg andragit för sitt påstående uti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
