Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 3. Mars 1930 - Det ödesdigra skottet, av Birgit Sparre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
HALLS BERÄTTELSER
Det var en klar ock kall morgon
dagarna före jul anno 1567. På
Sundkolmens slott var det
brådskande liv ock rörelse. Där bodde
nu Gustav Yasas systerson, den
lärde ock framstående Peder Brahe
med sin maka, den vackra Beata
Stenbock från Torpa gård, och
deras barn.
I två långa år hade de nu levt
ensamma, utan att taga emot besök
eller gästa någon av grannarna. Men
denna jul hade Peder Brahe lovat
sin familj att de skulle fä fira julen
på Torpa gamla gård tillsammans
med hela den stora släkten.
Orsaken till deras ensliga liv
hade en allvarlig bakgrund.
Alltsedan 1565 stod Peder Brahe i onåd
hos sin kunglige kusin, Erie den
14:de. Den kändes än bittrare att
bära, eftersom den var så oförtjänt.
Hade han ej på riksdagen 1561
ordnat så att tronens ärvtlighet
blivit i lagboken inskriven, liksom att
allt katolskt blivit därifrån
uteslutet? Hade ban ej denna höst, under
konungens sjukdom på Svartsjö och
Göran Perssons fängelsetid, varit
i Stockholm och med några andra
rådsherrar fört regeringen?
Men nu var Göran Persson fri
och viskade åter sina lögner i det
kungliga örat. Då fanns det föga
hopp för en redbar adelsman att
bevisa sin oskuld för den
misstänksamme konungen.
Peder Brake var också nog klok
avstå, så att skarprättaren i
Stockholm ej skulle behöva slipa
svärdet för hans skull! Men den
kungliga onåden hade gjort den förut
så levnadsglade herren till Visingsö,
Rydboholm, Sundholmen och Gud-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
