Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Under vårdagar (Nr 4. April 1930) - Guds segerdag, berättelse av Herman Westerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
HALLS BERÄTTELSER
Skulle ni ej kunna överraska henne
med att deltaga i denna lilla fest?
Telegrafera! Hälsningar!
Professor Olhe.
Och telegrammet avgick
omedelbart.
— Hör du, Britta! I morgon få
vi främmande, gade professor Olbe
den 30 juni på aftonen.
— Ja tack, pappa! Det skall bli
så roligt. Hon kramade honom
eftertryckligt.
— Men det är särskilt en jag
tänker på. En skarp karl . . .
-— Nationalekonom ? skrattade
Britta.
— Det säger jag ej . . . — Han
log litet mystiskt och gick ut.
Nästa morgon, då Britta lade
sista sista hand vid sin toalett,
rullade första vagnen upp på gården.
Hon lutade sig fram för att se, men
verandataket hindrade.
Då hon kom ned i matsalen fanns
ingen där, varför hon fortsatte in i
förmaket. Där stod fadern i
livligt samtal med —- Sven Hald. Men
innan de unga. riktigt hunnit fatta
allt det underbara som i ett nu
strömmade över dem, voro de
ensamma och — i varandras
armar . . .
— Om vi ska hålla bröllop? Jo,
ett hejdundrande bröllop! skrek
professorn uppsluppet. Och det
skall bli i ausrusti, och mina
ämbetsbröder skola inbjudas och för-
resten hela socknen. Det skall bli
ett bröllop som kommer att talas
om i tusen år!!!
Och det blev ett ståtligt bröllop
med gäster från när och fjärran,
gäster med internationel ryktbara
namn och gäster kända blott av
några få, men alla glada och
lyckliga och bärande med sig gåvor av
olika slag.
Andra bröllopsdagen var de
gamlas och fattigas härliga dag, och
tredje dagen ägnades åt barnen.
Då var Jäkasta som en myrstack
av glada, lekande, skrattande,
skrikande barn, vilkas glädje smittade
de äldre och narrade dem till
lustiga upptåg. Och på fjärde dagen
voro samtliga gäster inbjudna på
kaffe och supé hos nämndeman
Olssons, vars dotter var en av Brittas
väninnor. Där stod glädjen i
himmelssky, och grånade professorer
kastade både frackar, ordnar och
doktorshattar och sprungo som
pojkar i lekens glada yra . . . Men när
den nya dagen började grv, tågade
gästerna hemåt vid toner från
hand-klavér och flöjt . . .
Brudparet stannade ensamma på
verandan och sågo mot den
stigande dagen.
— Livet är allvarligt, sade Sven,
men med tro på Gud och varandra
skola vi segra.
Hon lutade sig ömt emot honom,
såg in i hans ögon ooh viskade:
— Varje dag är en Guds
segerdag .. .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
