Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 5. Maj 1930 - Samvetspengar, av J. A. Göth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MAJ MÅNAD
21
det en av de där stora väckelserna
som gick över bygden på
1870—80-talet. En kväll kom
nämndemannen ock morän med på ett möte, och
den gamle predikanten, en gammal
bonde som nämndemannen väl
kände igen, höll en predikan som
omskakade de båda gamla så att det
var knappast att de kunde gå hem.
Den gamle rike gubben, som aldrig
bockat sig varken för Gud eller
jnänniskor, hade fått mycket att
tänka på. Det blev några vaknätter
med kamp mellan ont och gott,
mellan nedärvd högfärd och syndfull
litenhet. Det gick veckor
och månader, och
grannarna, som sett den gamle
nämndemannen gå med
högburet huvud och bistert
hoprynkad mun, sågo
honom gå kring- sin stuga som
en nedbruten stackare.
Så en dag kallade han
till sig den gamle
predikanten, och de båda hade ett
samtal som varade ett helt
dygn. Så gick det åter en
tid, och den gamle
skickade efter sin fiende,
kyrkoherden. När han skildes
från den gamle, hade han
ett förseglat kuvert i
fickan och befallning, att det
inte fick framlämnas så
länge han levde.
Några dagar därefter
slutade han sitt liv och det
blev en stor begravning,
men till den voro inte
Kal-Joan och Lena bjudna. När
det sedan blev bouppteckning, fanns
det inte så mycket pengar som
barnen trodde och ilskan var stor. Det
pratades om var den gamle gjort av
dem och därpå kunde inte den
gamla morän ge besked. Barnen fick
sitt och den gamla hade ju
tillräckligt till döddagar.
Samma dag var kyrkoherden och
delade ut några sparbanksböcker.
Till den nybildade
missionsföreningen 5,000 kronor, till
nämndemannens hemsockens fattiga 10,000
och till Kal-Joan och Lena 25,000.
I alla tre låg ett litet papper och på
Dagen eft-er var det söndag,
och så nervös präst hade
församlingen aldrig sett.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
