Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 5. Maj 1930 - Samvetspengar, av J. A. Göth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
HALLS BERÄTTELSER
— Ät så det
förslår, pojk!
den och var med frun i kyrkan om
söndagarna blev omtalat, och en
vacker dag uppenbarade sig en arg
nämndeman i prästgården. Efter
några minuters högljutt samtal med
prästen gick han därifrån och slog
igen dörren så att hela huset
skakade. Dagen efter var det söndag,
och så nervös präst hade
församlingen aldrig sett. Kyrkokerden
gjorde fel, både vid altaret och på
predikstolen.
Det blev anmälan till biskopen,
och denna var undertecknad av
nämndemannen. Det blev ett besök
av biskopen en söndag, och efter
gudstjänstens slut blev det
sammanträde med församlingen som
nästan mangrant infunnit sig. Det
gick inte som fader nämndeman
tänkt sig. Han som förut aldrig
blivit motsagd på någon stämma
hade en enhällig menighet mot sig,
och en av de äldre bönderna
omtalade hela historien under edlig för-
pliktelse att den
var sann, ock
alla de övriga
instämde.
Det var en
stor dag för
kyrkokerden ock
en mörk dag
för
nämndemannen. Denne
reste hem, lyste ut
auktion på sin
gård som blev
såld, och
därefter flyttade
morän och han till
ett
stationssamhälle, som då var nytt, i en annan
socken.
Kal-Joan arrenderade ett
förfallet torp och fick kontrakt på
livstiden, och så snart han fick husen
i ordning gifte han sig med Lena.
Det var fattigt och arbetsamt för
dem, inget arbete fanns att förtjäna
något extra på. Kyrkoherden och
hans fru hjälpte dem emellertid,
och så gick det ett par år under
arbete och försakelse. Så kom det en
pojk till världen. Han fick arv
första veckan kan levde. Han fick
farfars namn, Sven Petter. Både
Kal-Joan och Lena voro överens om att
de inte skulle förnärma kennes släkt
med att uppkalla pojken efter någon
av dem. De båda var lyckliga,
utom när de tänkte på hur hennes
släkt behandlat dem.
Så gick det åter ett par år och
det kom en flicka i torpet. Då kom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
