Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 5. Maj 1930 - Besvikelsen, av Con Sjöcrona
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
HALLS BERÄTTELSER
dens växter, om vi vågade det, vi
som äro mycket ringare.
— Men nu vill jag just se in i
Guds himmel, svarade hovetet, och
det gjorde det i övermod och
stolthet. Det var som om hela världen
stått i eld och lågor, så blixtrade
det.
Då ovädret g’ått förbi, stodo
blommor och säd i den stilla, rena
luften så uppfriskade av regnet, men
bovetet var svartbränt av blixten,
det var en död, onyttig ört på
marken.
Och det gamla pilträdet rörde sina
grenar i vinden, och stora
vattendroppar föllo från de gröna bladen,
som. om trädet gråtit, och sparvarna
frågade: Varför gråter du ? Här är
j a så härligt! Se hur solen skiner,
se hur molnen gå, känner du inte
doften från blommor och buskar?
Varför gråter du, gamla pilträd ?
Och pilträdet berättade om
bo-vetets stolthet, övermod och straff.
"Detta följer alltid", säger
Andersen som avslutning på sin
filosofiska betraktelse.
I denna saga har Andersen tadlat
sin egen stolthet och sin
förmätenhet att vilja höja sig ur sin ringhet
och bliva, något stort. Med säkerhet
har Andersen, då ban skrev denna
berättelse, i alldeles särskild grad
haft i minne forna besvikelser, och
i sagan har han väl på detta bildlika
sätt velat ge uttryck åt, vad som
möjligen skulle kunnat bli hans
egen lott, om ban misslyckats,
I ingen a.v sina berättelser har väl
Andersen på ett så överdådigt sätt
lyckats skildra hela sitt livs genom
förödmjukelser sä intressanta
historia som i sagan om den fula ank-
ungen, vilken legat i ett svanägg
och blivit utkläckt av en anka,
—- Du är så innerligt ful, sade
änderna, då den lilla ungen höll på
att växa. upp, men det gör
detsamma, blott du inte gifter dig in i vår
familj.
Det gjorde nu inte heller den lilla
fula ungen, men den växte i stället
upp och blev både större och
vackrare än sina syskon.
En afton, berättar Andersen, kom
en flock stora fåglar ut ur buskarna.
Den fula ungen hade aldrig sett
något så vackert.
— Jag vill flyga fram till de
kungliga fåglarna, tänkte ungen,
de komma nog att hugga ihjäl mig
därför att jag är så ful, men det gör
detsamma, bättre dö än att vistas
här i skymundan bland änder och
höns och lida ont om vintern.
Och så flög ban ut i vattnet fram
till de ståtliga fåglarna.
Men vad såg han i det klara
vattnet? Han såg under sig sin egen
bild. Han var icke längre en
klumpig, svartgrå fågel, utan ban var
själv en svan.
"Det betyder ingenting, om man
är född i ankgården, om man bara
har legat i ett svanägg", tillägger
Andersen som förklaring på sin
egen på besvikelser och
förödmjukelser så rika och dock sä
underbara levnadssaga.
Säkert är, att besvikelsen har sin
stora betydelse för vår utveckling.
I levande livet se vi likväl många
människor, som åtminstone till det
yttre synas skonade från
besvikelser, människor som födas, leva och
dö i förnöjsamhet och ej önska högre
än ge sken av att allt gått dem väl
i händer och att de äro lyckliga. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
