Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 5. Maj 1930 - Granit, av Viktor Myrén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
HALLS BERÄTTELSER
GRANIT
VIKTOR
MYRÉ IN
— Det är granit så långt
som ljungen blånar uppåt
fjällen!
Henrik skulle gifta sig.
Budskapet gick som en löpeld över kela
stenkuggeriet, ty Henrik var den
allra yngste av manskapet.
Man frågade allmänt, ty även en
stenhuggare kan under stundom
reflektera. Ock bland dem som
frågade så ivrigt befann sig även
basen Anders Flint.
Det var ett
femtiotal stenhuggare
däruppe och alla
voro glada ungkar-
lar. Ingen kade sparat samman
några pengar. Yeckoavlöningen
gick som en rök då lördagen kom,
ty alla skulle till staden ock göra
sig glada. Men när de återkommo
på måndagsmorgonen, hade de väl
knappast till mat för kalva veckan.
Det var bara Henrik som var
sparsam, ock han blev därför avhånad
av sina kamrater.
I sitt stilla sinne beundrade de
honom för hans ungdom och hans
vänsällhet. Han var kamrat, det
var inte tu tal
om det, men han
skilde sig från
alla de andra,
ock kan kade
alltid sin egen
mening för sig
själv.
Och nu skulle
denne Henrik
gifta sig. Han
var så ung, att
han måste
skriva till kungs,
och fästmön var
heller inte mer
än aderton
år.
Man trodde
däruppe i
stenhugge-riet, att basen skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
