Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 5. Maj 1930 - Den kvinnliga skiltvakten. Efter en rysk krönika från kejsarinnan Katarina II:s dagar, av Vald. Berggreen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MAJ MÅNAD
39
— Ordern är alltså oåterkallelig,
ropade fadern.
— Oåterkallelig!
— Min dotter soldat, menig,
jämrade sig modern.
— Yar nu lugn bara, mor,
kejsarinnan måste åtlydas utan vidare.
Det måste också vi finna oss i. Ock
jag vill med känförelse gå i den
stora, geniala kvinnans tjänst.
— Tillåter ni, att jag sätter mig,
suckade Niewelinski. Ock vilka
förskräckliga utgifter! Måste det
verkligen vara sammet? Går det
icke lika bra med kläde?
— När det står sammet i den
kejserliga ordern, svarade adjutanten
med ett leende, måste det också
vara sammet, ock de damer, som
tjäna i armén, använda alla sådant
tyg-
— Ock detta understöd! suckade
den gamle. Men kär kjälper
förstås inga böner. Sibirien är ju inte
keller så särskilt lockande, varför
det väl är bäst att betala såväl
sammeten som de 50 rublerna.
— Alldeles riktigt, kr
Niewelin-ski! Jag skall nu skynda mig ock
meddela Hennes Majestät er
beredvillighet.
Varefter adjutanten gick ock
lämnade familjen, den uppbragte
fadern, den gråtande modern och
dottern jublande glad. Jadwiga lät
emellertid inte föräldrarna märka,
hur stor andel hon själv hade i
kejsarinnans befallning, ock kur
lycklig kon var. Hon tog på sig en
sorgsen min, gjorde en kastig
toalett ock steg upp i en bärstol, som
genast förde henne till
Tobolsk-re-gementets överste.
— Kejsarinnan kar gjort mig un-
derrättad om sammankanget, sade
han. Ni kan lita på mig!
Så ringde kan på en klocka ock
lät genom en ordonnans kämta
löjtnant Samarin. Inom loppet av
några minuter infann sig denne,
kälsa-de ock upptäckte i detsamma
Jadwiga. översten kade emellertid tagit
upp ur sin ficka ett par dokument
som kan började läsa: Order från
kejsarinnan till löjtnant Samarin!
Det kar behagat mig att utnämna er
till kapten vid ert regemente.
Katarina II.
—- Till kapten, utbrast Samarin
överraskad, kur är det möjligt?
— Så förhåller det sig i alla fall,
svarade översten — men hör nu
vidare: Order från kejsarinnan till
To-bolsk-regementets överste! Fröken
Jadwiga Alexandrowna Niewelinski
är från ock med denna dag
inskriven vid Tobolsk-regementet som
soldat. Hon skall tillköra kapten
Samarins kompani, ock denne
åligger att giva kenne den bästa
möjliga rekrytutbildning.
— Det skall ske.
— Det går jag också ut ifrån. I
regementets kasern skall jag låta
göra i ordning ett särskilt rum,
passande för en dam, varjämte en
kalfaktor kommer att ställas till
kennes disposition. Hon skall i alla
avseenden behandlas som en officer.
Ja, min bäste kapten, nu kar ni kört
kejsarinnans befallning, som jag
hoppas ni kommer att åtlyda.
Farväl!
En stund senare återvände
Jadwiga kem för att tillbringa sin sista
natt hemma hos sina föräldrar.
Följande morgon stod en
ungdomlig, slank musketör i salongen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
