Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 5. Maj 1930 - Den kvinnliga skiltvakten. Efter en rysk krönika från kejsarinnan Katarina II:s dagar, av Vald. Berggreen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
HALLS BERÄTTELSER
hemma hos familjen Niewelinski.
Höga, svarta kragstövlar, vita
byxor, åtsittande, grön livrock med
scharlakansröda uppslag ocli över
denna den med guld rikt stickade
sammetskappan, en sådan som bäres
av alla Katarinas kvinnliga
soldater. Vidare bar hon en kort sabel
i en svartlackerad skida och det
yviga, blonda håret uppsatt i en
stor knut under den svarta,
trekantiga hatten. Så tog Jadwiga avsked
av sina otröstliga föräldrar, som
gåvo henne sin välsignelse jämte en
hel mängd förmaningar. I en
bärstol lät hon två av sina slavar bära
sig till Tobolsk-regementet, där hon
anmälde sig till tjänstgöring hos
kapten Samarin.
Allt gick fullkomligt militäriskt
till, så länge ett par yngre
officerare och underofficerare befunno sig
inne i kaptenens rum för att
avlägga rapporter.
Men kaptenen hade knappast
hunnit bliva ensam med sin rekryt,
förrän han kastade sig för soldatens
fötter. Denna å sin sida slog
armarna om kaptenens hals och
kysste honom. Frågor och svar korsade
varandra i hastigt tempo, tills dess
de nödvändigaste förklaringarna till
det senaste dygnets händelser voro
givna. Ännu länge sutto de två på
den bristfälliga soffan i den fattige
kaptenens rum, tills dess
trumvirvlar kallade till samling på
kaserngården. Det var en egendomlig
syn, då den unge, vackre kaptenen
förde sin ännu yngre och vackrare
soldat ut till regementet, själv
överräckte till henne geväret och
inmönstrade henne i sitt kompani.
Äntligen hade hela regementet
ställt upp i en stor fyrkant. Över-
sten trädde fram i full gala, följd av
sina officerare, och höll revy. Då
den var över, förkunnade han med
hög röst, att Hennes Majestät i stor
omtanke om regementet hade låtit
inmönstra i detsamma högvälborna
fröken -Jadwiga Alexandrowna
Niewelinski, och att det ålåg samtliga
officerare och soldater att behandla
henne med en kamrat tillkommande
vänlighet och med hänsyn till henne
i egenskap av kvinna. Till sist
frågade översten efter någon som ville
bli hennes kalfaktor.
I samma ögonblick trädde över
hundra officerare och soldater ut
ur ledet och bland dem kapten
Samarin. Då han såg sig omgiven av
så många rivaler, gjorde han en
graciös bugning för fröken Jadwiga
och bad att få sig anförtrott detta
uppdrag som tecken på hennes
yn-nest.
Leende uppfyllde hon hans bön
•—- och på så sätt blev kaptenen sin
yngste soldats uppvaktande. Han
började med att föra den sköna
musketören till det rum, som på
kejsarinnans befallning ställts i
ordning åt henne i kasernen.
Jadwiga var hänryckt och rörd
på samma gång, utom sig av
tacksamhet mot den goda fé, som
syntes vilja ordna livet för henne på ett
så förträffligt sätt. Av alla
behandlades hon som den förnäma
dam hon var. Blott tjänsten måste
hon utföra som menige man —
härutinnan gjordes inte något
undantag.
Varje morgon kom hennes
älskade kapten för att putsa hennes
stövlar, uniform och vapen, varefter han
serverade henne choklad i
silverkopp. Efter frukosten väntade han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
