Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 6. Juni 1930 - Röda rosor, av Villy Hammerseth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JUNI MÅNAD 33
— Jag är ung och stark och min lön
skall nog räcka till för oss båda.
ägde jag, ovanligt nog, en grann
frasande tiokronorssedel i min
plånbok, den skulle räcka till för
en middag åt oss båda.
Jag skyndade ifatt honom.
— Paul, sade jag. Det är så
länge sedan vi talade ut med
varandra. Skulle du icke vilja göra
mig sällskap vid en enklare
middag?
— Tack, sade han, tack. Men
kläderna förstår du — jag är väl
inte så välvårdad precis . . .
-—• Så du pratar, Paul. Kom nu,
jag är hungrig . . .
— Det har gått många år, sedan
vi sist riktigt talades vid, började
han. Du förstår mig nog, min käre
vän, då jag numera helst lever för
mig själv. Det känns så tungt
förstår du att veta sig ha misslyckats
här i livet, att vara en stackare
som alla rycka på axlarna åt och
ömka. Men idag måste jag tala ut,
bikta min sorg och de långa,
ensamma årens tysta, outsägliga
lidanden. Lova att höra på mig, åh,
jag måste få någon att anförtro
mig åt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
