Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 6. Juni 1930 - Den svarta madonnan på Montserrat, av C. A. C. Lewenhaupt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
HALLS BERÄTTELSER
svarta madonnan
på •Montserrat
av C. . C. Lewenhaupt
Fem svenska mil nordväst från
Barcelona reser sig Montserrat, en
av de egendomligaste
bergsformationer som finnas. Ehuru belägen
på Pyrenéernas sista sluttningar
mot söder, förefalla dessa såsom
lågland, jämförda med den jätte,
vilken utan förklarligt skäl sticker
upp ibland dem, nående en höjd
över havet av mer än 1,230 meter
och med en omkrets av 22 kilometer,
isolerad och tvärbrant åt alla sidor.
Dess många sylformade spetsar
göra att det på avstånd liknar en
såg, eller kanske än mer ett
vilddjurs kolossala underkäke.
Montserrat har i alla tider
utgjort en undran och skräck för
människorna, det var romarnas
Mons serratus — det sågformade
berget — medeltidens Monsalvat,
där den borg var belägen som inom
sina murar förvarade den heliga
Graal, spanjorernas Monte
Serra-do, därför att det när Kristus på
korset uppgav andan vid Valle
Malö rämnade liksom det blivit
söndersågat, catalanernas Montsagrat,
eller heliga berg. De fantastiska
klipporna göra det ej olikt en
gigantisk fästning, varför mohrerna
benämnde dessa Gistaous,
skiltvakter — men skiltvakter av kundra
meters höjd.
Berget är avlångt, med det
våldsamt brutna krönet 3,000 meter
långt och i medeltal 400 m. brett.
Från Barcelona tager det en timme
på en utmärkt järnväg att komma
till Monistrol, varifrån man kan
på en kuggbana forslas upp till
klostret. Det tager en halv timme.
Föredrager man att gå, och man
har goda lungor, kan man följa en
rätt skaplig landsväg, då färden
drager mellan fyra ock fem timmar.
Det är dock få som lita till sina ben
utan använda hellre kuggbanan,
ehuru denna ser rätt så riskabel ut.
Tåget består av en enda
personvagn, formad såsom en trappstege,
och ett litet lokomotiv, kopplat
bakom denna för att skjuta på.
Lokets placering är för övrigt en
klok försiktighetsåtgärd, ty skulle
kopplet brista eller en kugg på
den skena som löper mellan de båda
andra, avsedda för hjulen, brista,
så skulle vagnen omedelbart störta
ned och krossas i oigenkännliga
småbitar. Banan löper nämligen i
30 till 40 graders stigning tätt
utefter bergets vindningar på en
utsprängd hylla med det lodräta
bråddjupet på ena sidan. Räcken
saknas helt och hållet, och banvallen
är så smal, att man från vagnen ej
ser dess ytterkant, utan närmast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
