Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 7. Juli 1930 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
HALLS BERÄTTELSER
så romantiskt, så intressant, så
hemlighetsfullt!
Det gick tre dagar. Fru
Jespersen hade undanbett sig allt tal
om hedebostjärnan. Hon hade
förbjudit flickorna att tala med någon
om den. Den låg emellertid i all
sin prakt på stolsryggen ock kade
tyst ock omärkligt en
förvånansvärd verkan, i det att dess
konstfärdigt knutna trådar så
småningom spände sig omkring fru
Jespersens kjärta, som i verkligheten
inte var så svårt att erövra som hon
gärna själv ville låta påskina. Den
goda fru Jespersen var kanske en
smula inskränkt ock fastvuxen i
småstadsaktiga fördomar, men ond
var kon inte. Medan kon gått ock
sett på det lilla kandarbetet, hade
hon kommit att tänka på mångt
ock mycket, som icke kade fallit
kenne in förr.
Ja, livet måste vara
bekymmersamt nog för en ung, ensam
flicka, som själv måste förtjäna sitt
uppekälle med sina känders verk,
ock runt om i världen sutto
liksom Marie många andra kvinnor,
vilkas liv förflyta i ett enformigt,
trist arbete bland kalla, likgiltiga
medmänniskor.
Hon ryste vid tanken på att en
av kennes egna döttrar kunde
varit i Maries ställe, ock plötsligt
stod det tydligt och klart för
kenne, att det var kennes fel, att
dörren till lyckan var stängd för en
av dessa ensamma och olyckliga.
Då fru Jespersen kommit så långt
i sina tankar, satte kon sig ned
och började gråta, vilket hos henne
betydde, att hon var helt och hållet
besegrad. Hennes rare,
rättsinnige mans ord hade ju heller inte bli-
vit utan resultat, hon förstod, att
hon, rent ut sagt, varit elak! Men
nu lovade kon sig själv, att kade
hon stängt ut den kvinna hennes
Christian höll av från kärlek ock
lycka, så skulle kon också själv
slå upp dörren på vid gavel för
henne! Dock ville hon unna sig
den triumfen och glädjen att
överraska dem alla. Mjan kade ju gått
så kemligketsfullt tillväga
gentemot henne, ja, man hade ju nästan
överrumplat henne.
Fjärde dagen efter stjärnans
ankomst var fru Jespersens
födelsedag. Alla Sladreköbings damer
brukade den dagen enligt gammal
god sed samlas i köpmanskuset vid
torget. Den första av alla
gästerna var fullmäktig Paulsens fru, en
liten knubbig blondin, vilkens i
vanliga fall förnöjsamma
barnaansikte i dag visade en allt annat än
belåten uppsyn. Hon kom också,
sade kon, blott för att säga, att
hon icke skulle komma i dag; hon
ville nämligen inte stöta sig med
fru Jespersen genom att utebli —
hon ville aldrig med vilja stöta sig
med någon — men hon ville icke
stanna. Borgmästarinnan kom
naturligtvis, ock kon, fru Paulsen,
var icke den som ville stöta någon
med sin närvaro! Om fru Jespersen
själv icke ansåg, att kon kade
orsak att vara förnärmad? I förra
veckan kade kon förärat
borgmästarinnan den allra vackraste
stjärna — borgmästarinnan tyckte ju
så mycket om handarbeten ■—- herr
Paulsen hade själv gjort upp
mönstret, och Sivertsens hade fått
40 kr. för att Marie Lassen sydde
den. Det skulle vara en sådan fin
uppmärksamhet mot borgmästarin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
