Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 8. Augusti 1930 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34 HALLS BERÄTTELSER
♦ Äv Fredric plycander ♦
Soldagem föll in genom
klippgrottans öppning. Den sken på ett
par väldiga fötter. Nakna voro de,
smutsiga, rispade, kade vandrat på
sumpiga vägar, över rismarker och
vassa stenar. De tillhörde jätten,
som låg utsträckt på grottans
botten och sov. Han snarkade, så att
ekot dånade i klippväggarna.
Kring bålen hade han ett
vargskinn, som hölls ihop genom
remsor, med flintkniv skurna ur den
glupske käftsvängarens hud. Eljest
var den snarkande resen naken.
Ludet var hans bröst, i det täta,
toviga håret och skägget droppade
det från taket.
Skumt var det kring sovaren.
Men genom det skumma lyste
gröna ödleögon. Sömnvrålet skrämde
de små hala, fuktiga djuren. De
blevo oroliga, flyttade sig fram och
tillbaka. Några kröpo upp på
bröstet, som hävde och sänkte sig.
De vandrade kring i hårskogen.
Detta åstadkom en kittling, som
hade till följd att snarkningen
upphörde i ett tjut och jätten vaknade.
Han skakade på sig, så att
ödlorna flydde, hasade sig upp på
armarne och sporde:
— Kara, river du mig? Är du
mig icke huld?
Men det var inte Kara, som rev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
