Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 9. September 1930 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
, HALLS BERÄTTELSER
Birger blinkade åt
magistern att tiga.
De satte sig nu _
runt kring
kaffebordet på svalen, Gunnarson,
Birger, löjtnant Båge, magister Vide,
och sist av dem alla kom gamlefar
skälvande vid sin käpp och med
den gamla, urblekta soldatmössan
på huvudet. Denna mössa var ett
oumbärligt plagg nu sedan vakten
kommit till gränsbygden. Den
satt på både ute och inne.
Gamlefar ville visa, vad han en gång hade
varit. En kula hade gått genom
denna soldatmössa den gång han
kämpade vid Dybböl, och kulan
hade rispat pannbenet, och där hade
han ännu ett ärr . . .
— Tag av er mössan vid
kaffebordet, gamlefar, bad Gunnarson —
gamlefar är i alla fall den
övermogna frukten!
Det såg ut att bli en god dag.
Dimman hade lyft från Stora
Silversjön, och genom den gamla
gravlundens ekar kunde man se,
hur sjön glittrade. Det blånade
över skog och klyftor, och himlens
rodnad hade övergått i en
pärle-morskimrande färgton och smält
Oro låg över bygden.
Bidande ordonainser sprängde fram
över vägarna.
samman med dimman
som nyss gjort sin
_ himmelsfärd. En ko
gick och betade i
gräset. Hästen ryckte till och gjorde
ett språng i tjudret. Vad var det?
Vad var det? En avlägsen sång
tonade nere på landsvägen ... så
dog den bort under bergshammaren,
men hördes på nytt . . . Det var
tvenne kompaniers taktfasta marsch
... de kommo med dånande steg,
och sången ljöd ur hundrade
strupar:
Soldat, som krigardräkten bär . . .
— ]Mu komma smålänningarna!
ropade löjtnant Båge, och här
måste jag sitta som invalid för ett
brutet ben!
— Kanske är det heligare än att
gå i krig, sade magister Vide.
— Ja, det har De ret i, sade
Gunnarsons hustru, det er nok så månge
som heller skulde önske at sitte
med avbrutt ben . . . det er
hellige-re end at gå i et broderkrig . . .
Men vad ser man! Medan ännu
den gamla soldatsången tonar nere
på vägen, har den gamle soldaten
rest sig upp . . . gamlefar stapplar
framåt på sin käpp ... nu står han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
