- Project Runeberg -  Halls berättelser / Årg. 4. 1930 /
41

(1930)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 9. September 1930 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SEPTEMBER MÅNAD’

41

. . . och Kathlen kom ut iförd en
förtjusande, enkel men chic crepe de chine
klänning . . .

— Å, det var inte därför jag
sade det.

— Nej, jag förstår. Han tog sin
hatt, lutade sig över disken och såg
allvarligt på henne. — Hör nu,
fröken . . .

— Morrison.

— Säg mig, fröken Morrison,
har ni mod nog att göra mig en
tjänst?

— Tillräckligt mod? återtog hon
frågande.

•—-Ja, moraliskt mod, menar jag.
Han såg henne prövande in i
ögonen.

—■ Det kan ju något bero på,
vad det är fråga om för tjänst, sade
hon en smula förvirrad.

— Har ni mod att inlåta er på
ett litet äventyr tillsammans med
mig?

Kathlen reste sig upp. Hennes
mörka ögon blevo nästan svarta av
vrede.

— Är det därför att jag sitter
här som ni tillåter er att komma
med ett sådant förslag till mig?
frågade hon i upprörd ton.

— Den sidan av saken har jag
ärligt talat inte offrat en tanke,
svarade han lugnt. Det var något
helt annat som gjorde att mitt val
föll på er, fröken Morrison.

— Val! upprepade hon hånfullt.

— Ja, det är nämligen något
bestämt och frigjort
över er, som kom
mig att tro, att ni
vågade och kunde
göra något, som
icke vem som helst

kan göra utan att taga skada av
det.

— Och vad är då det som jag
kan göra utan att taga skada av
det? frågade hon ironiskt.

— Jag ville be er tillbringa ett
par dagar tillsammans med mig
nere i Brighton, nu från lördag till
måndag.

Hon blev först blossande röd, så
småningom dödsblek.

— Ja, förstå mig nu bara rätt,
återtog han ivrigt vid anblicken av
hennes bleka ansikte -— jag ber er
blott att göra mig sällskap som min
gäst, som jag vill visa all den
hövlighet och aktning som tillkommer
en dam.

— Yarför gör ni mig detta
förslag? kom det långsamt över
hennes bleka läppar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:53:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hallsber/1930/0553.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free