Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Under juldagar (Nr 12. December 1930)
- Ur Guds hand, för Under juldagar av Anna Ölander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNDER JULDAGAR
59
bland idel främlingar. Men han ville så
gärna tro, att det var Guds väg med
honom...
— Vill man veta Guds väg och vandra
den, så skall han nog föra en rätt, sade
fru Olsson vänligt. Hon var en av
dessa människor, som gå med blicken mot
en osynlig värld — Gardt hade märkt
det flera gånger. Och att hennes dotter
ville vandra samma väg till samma
saliga mål, det var han fullt förvissad
om. Eljes hade han ej kunnat tänka
på någon framtida lycka vid hennes
sida.
Hur var det mor sagt en gån g? —
"Bengt, min älskade gosse — endast
den lycka, som bygges på den
osvikliga grunden, är värd att kallas med
det sköna namnet. Herren give dig
en vän för livet, när hans tid kommer.
Av hans hand må du begära henne."
Så hade han också gjort. Och det
hade bevarat honom för flyktiga
böjelser, som förgå likt rök för vinden. Men
när han lärt känna Brita Olsson och
märkt hennes djupt allvarliga syn på
livet och dess mening och mål: G u d
och hans förhärligande —
då förstod han, att mor skulle ha gillat
hans val.
Så ville han vara stilla och vänta.
Han visste ju inte, om hans känslor
voro besvarade — så fick han lägga
saken helt i Guds hand och bedja om
hans ledning. Det var tryggast —
även om denna ovisshet kändes
påkostande nog.
* *
*
Det blev ett stort ombyte för Bengt
Gardt att komma från det
jämförelsevis lugna livet i en landsortsstad till det
brusande livet i huvudstaden. Genom
sin forne chef, grosshandlare Berg, fick
han spaning på en god bostad; och så
började för honom detta arbete hos en
man, som i framtiden skulle komma
honom så nära. Han hade ej svårt att
sätta sig in i sina åligganden, fast det
var ganska ansvarsfulla saker, som
anförtroddes åt honom. Och han märkte
snart nog, att bankir Tomson förstått
att omgiva sig med präktigt, pålitligt
folk i sin stora affär.
Det var ju ej så ofta han kom i
beröring med högste chefen, som hade
företagets alla trådar i sin hand. Men
när han gjorde det, undrade han
alltid över det vemodiga uttrycket i
bankirens ögon. Denne man, som tycktes
äga så mycket av vad denna jorden har
att bjuda: rikedom, anseende,
framgång, ett ståtligt hem och ett
obegränsat förtroende från människors sida —
var han inte lycklig? Hade han inte
funnit vad han sökt i livet ? Bengt
Gardt undrade över honom många
gånger. Och den dag kom, då han
skulle få lösningen av hemligheten.
Han hade varit på sin nya plats
ungefär ett år, då Tomson blev liggande sjuk
några veckor. I början var han så
dålig att han på sin läkares inrådan måste
bannlysa alla tankar på affärer. Men
då han började bli bättre och pr telefon
kunde säga till om vad han önskade,
ombads Gardt en dag att infinna sig i
bankirens bostad; hans chef ville
diktera några brev.
Den unge mannen infann sig genast
och gick uppför de mattbelagda
trapporna i det präktiga hemmet samt
visades in i Tomsons sovrum, där han
fann sin chef ännu till sängs ehuru
betydligt bättre. Och åter frapperades
Gardt av det vemodiga uttrycket i hans
blick.
— Det var bra, Gardt. Välkommen!
Jag kan inte sköta allting pr telefon,
och ännu är jag genom doktorns order
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 05:53:51 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hallsber/1930/0763.html
