Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
HEL SO VÄNNEN.
dessa kunna framkalla den sjukdomsform, som influensan företer,,
förstår man icke. Eget nog finner man lunginflammationens
bakterie ofta i munnen på fullt friska personer. Man har därföre
resonnerat så här: Yi gå med denna bakterie esomoftast, men den
är oskadlig för oss, till dess vi försvagas genom en förkylning; då
kommer bakterien till makten, våra väfnader i kroppen kunna icke
hålla den ifrån sig, och lunginflammationen uppstår.
Beror nu månne influensans utbredning på, att hela vårt slägte
är försvagadt, så att det icke kan hålla sina gamla vanliga
snyltgäster, bakterierna, stången? I så fall kan man dock icke förklara,
att influensan tydligen drager fram från stad till stad, från by till
by, från land till land. Men man kan tänka sig saken på ett
annat sätt De lärde hålla före, att bakterierna skada oss
egentligen genom sina afsöndringar, en slags bakterie-exkrementer, som
kallas ptomainer. Man skulle ju ock då kunna tänka sig, att de
bakterier, som i vanliga fall afsöndra för oss oskadliga ptomainer,
själfva kunna blifva sig olika (sjuka?) genom för oss okända
inflytelser och i detta tillstånd för oss medföra farliga ptomainer, d. v.
s. sjukdom. Influensan blefve på så sätt egentligen en farsot bland
de hos oss (såsom värdfolk) herbergerade bakterierna, och för deras
lidandens skull få vi lida med.
Dessa funderingar kunna åtminstone påpeka, huru litet vi i
själfva verket veta om den innersta grunden till de smittosamma
sjukdomarne. Men detta hindrar ju icke, att vi på erfarenhetens
Väg kunna lära oss vissa försigtighetsmått för att skydda oss mot
dem och vissa regler för att öfvervinna dem, då så behöfves.
Med afseende på influensan syntes de sista dagarne förlidet
år i Stockholms dagliga tidningar några goda råd af Förste
stadsläkaren och öfverläkaren vid Sabbatsbergs sjukhus. Vi införa dessa
till ledning för dem, som icke läst dem, och till minne för alla från
denna influensa-epidemi. Med uteslutande af en inledning om
sjukdomens uppträdande för två år sedan lyda dessa råd sålunda:
Till sin natur är influensan en s. k. infektionssjukdom och beror
således på ett lefvande smittämne. Man antager med allt skäl, att
detta är en bakterie, ehuru man icke ännu lyckats isolera densamma
och studera dess lifsvilkor. Sjukdomen sprides så ytterligt lätt, att
det uppenbarligen är alldeles otänkbart att medelst isolering eller
andra hittills brukliga skyddsåtgärder kunna utestänga densamma.
Det synes därför icke finnas något skäl att underkasta sig särskilda
försiktighetsmått for att undvika smittan. Däremot har erfarenheten
lärt oss, att sjukdomen kan, om icke förekommas, så dock hos den
enskilde i hög grad förmildras och svåra följdsjukdomar undgås, därest
man iakttager en viss omtänksamhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
