Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEL SO VÄNNEN.
23
Härtill hör att söka undvika s. k. förkylning. Icke så menadt,
att man skulle stänga sig inne eller vid utgående påtaga mera kläder
än som eljest behöfvas. Man bör dock väl skydda sin organism för
de kända inflytelserna af väder och vind, hvilka så ofta pläga leda
till hosta och snufva. Och känner man sig sjuk, bör man framför
allt icke envisas att gå ut, om det kan undvikas, utan då hålla sig
inne, tills man känner sig återstäld. Talrika äro de influensafall, däri
läkarne iakttagit förvärradt eller olyckligt förlopp just i sammanhang
med ett trotsande af denna enkla regel.
Influensan gör i viss mån skäl för namnet »blixtkatarr», som
blifvit den tillagdt, i det att ett plötsligt utbrott är för densamma
utmärkande. Utan några förebud inställer sig ett rätt svårt allmänt
illabefinnande med åtföljande, enligt regeln lindriga frysningar. Härtill
kommer vanligen feber med en temperaturstegring, som kan vexla
mellan 38,5 och 40 grader, och som räcker en eller vanligen flera
dagar. Stor mattighet, förenad med håglöshet för arbete, likgiltighet,
dåsighet och nedstämdhet, är ett af sjukdomens mest utmärkande
symptom, som åtminstone i de något så när utpräglade fallen redan i
sjukdomens böljan sällan saknas. Härtill sälla sig såsom ej mindre
karaktäristiska symptom hufvudvärk, i synnerhet lokaliserad öfver
ögonen, och en ofta olidlig värk i ryggen samt i andra kroppsdelar.
Andra nervösa symptom tillkomma ej sällan, såsom oro, sömnlöshet,
svindel, yrsel, nervsmärtor, någon gång konvulsioner.
Af det anförda framgår, att symptom från nervsystemet spela
en framstående roll i influensans sjukdomsbild och så beherska denna,
att öfriga symptom, om de finnas, vanligen träda i bakgrunden. Bland
dessa pläga de s. k. katarrala särskildt framhållas. Men äfven en
stor del af hvad som blifvit till dessa hänfördt visar sig genom sin
vexlande beskaffenhet och genom frånvaron af nämnvärda förändringar
å de respektiva slemhinnorna vara af nervöst ursprung; sådant är
påtagligen förhållandet med den krampaktiga hostan, med svårigheten
att svälja, med retningstillståndet hos näsa och ögon. Egentlig snufva
är åtminstone i sjukdomens början ingalunda vanlig, hvaremot sådan
under det vidare förloppet ej sällan utbildar sig. Retning i luftstrupen
med heshet förekommer rätt ofta. Ganska ofta är sväljningen förenad
med smärta, men svalget visar sig vid undersökning endast obetydligt
rodnadt. En ej sällsynt följeslagare till influensan är inflammation
af mellanörat. Hosta i högre eller lägre grad hör till ^sjukdomens
vanliga symptom, hvarvid det dock i allmänhet till en början ej är
fråga om en verklig lungkatarr. Merendels är det en torr,
krampaktig, vanligen ytterst retsam hosta, ej sällan åtföljd af håll, tryckning
och beklämning öfver bröstet.
jjen verklig lungkatarr sällar sig rätt ofta till en bestående
influensa, vanligen dock först under dennas vidare förlopp och i
synnerhet under en långsam konvalescens. Lägges härtill, att sjukdomen
ej sällan inledes med kräkning och att diarré emellanåt tillstöter, samt
att hudutslag af vexlande utseende stundom inställa sig, hafva vi
genomgått de hufvudsakliga yttringarna af influensan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
