Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
HEL SO VÄNNEN.
Denna kan, trots sitt ofta mycket våldsamma framträdande,
betraktas såsom en i och för sig mycket lindrig sjukdom. Det är först
genom en del tillstötande och ej sällan genom patientens egen
oför-siktighet framkallade följdsjukdomar som någon fara uppstår, och är
det härvid lunginflammationen som är af någon egentlig betydelse.
Denna förekom under epidemien 1889—90 i Sverige i 2 procent af
influensafallen, och dess dödlighetssiffra uppgick till 25,5 procent
Dessutom har erfarenheten visat, att influensan kan bli farlig för
personer, som äro lidande af eller hafva benägenhet för lungsot.
Sjukdomens förlopp är i en stor mängd fall mycket kort, så
att patienterna efter några få dagars illamående känna sig så godt
som återställda.
Men i ett rätt betydligt antal fall är konvalescensen svår och
långsam, ett tillstånd af svaghet kvarstår veckor och månader, under
hvilka krafterna ej vilja återkomma, smärtorna ej försvinna, den sjuke
erfar olust och oförmåga till arbete, är sömnlös, har tid efter annan
frossbrytningar och är känslig för temperatarvexliijgar. Stundom
inträffar under ett sådant sjuklighetstillstånd en försämring med ny feber
och andra influenaasymptom, och sådana återfall af sjukdomen kunna
flera gånger upprepas.
Hvad behandlingen beträffar, så har erfarenheten allmänt visat,
att det för de insjuknade är fördelaktigt att äfvfen i lindriga fall hålla
sig inne under minst en vecka och, om och så länge feber finnes,
helst till sängs. Man har funnit, att under .iakttagande af sådana
försiktighetsmått sjukdomen lättast och snarast går öfver, återfall
lättare förekommas, samt följdsjukdomar, i synnerhet de så olycksdigra
från andningsorganen, mindre lätt tillstöta.
Hufvudmedlen äro eljest antifebrin, salipyrin och antipyrin i dos
för fullvuxna af 25 cgm för det första, 50 cgm för det andra och
75 cgm för det sistnämnda medlet, allt trenne gånger dagligen. Man
ak te sig noga, att af dessa medel från apoteket hemtaga obestämda
mängder och däraf intaga på måfå; förgiftningar uppstå därigenom
lätt, hvilket gifvit medicinalstyrelsen anledning förbjuda utlämnande
utan läkarerecept af antifebrin, genom hvilket medels oförsiktiga bruk
mångfaldiga rätt allvarsamma förgiftningar inträffat. Kinasalt har
äfven visat gagn under influensan.
Stockholm den 28 december 1891.
Klas Linroth. F. W. Warfvinge.
Såsom ett litet tillägg till dessa upplysningar torde böra
framhållas, att de nämnda medlen (antifebrin, salipyrin och
antipyrin) icke äro några speciela medel mot influensa, utan att de
såsom lugnande och feberstillande hafva användning till
lindringsmedel vid alla febertillstånd. De äro sålunda alls icke nödvändiga,
ja ej ens påkallade i alla fall af influensa.
Då erfarenheten visat, att influensasjuke hafva stor nytta af
att hålla sig till sängs, om de än förmå vara uppe, bevisar detta,
att den genom febern stegrade hudverksamheten kräfver en jämn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
