Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
HEL SO VÄNNEN.
järn och låter äfven de heta gaserna, innan de afgå från kakelugnen
till skorstenen, passera genom hvälfda järnrör, hvilka afgifva till
rummet mycken värme. »
En järnugn, som invändigt är klädd med eldfasta stenar och
chamottmaasa, verkar på liknande sätt som en kakelugn.
Man frågar ofta, hvilket är häst: att elda kakelugnen i ett rum
inifrån eller utifrån, d. v. s. huru kakelungsdörren lämpligast skall
anbringas, inåt rummet eller utåt förstugan. Många tro, att det är
misshushållning att ha kakelungsöppningen inåt rummet, emedan elden då
näres med den redan varma kammarluften. Praktiska försök hafva dock
gifvit vid handen, att mindre bränsle tarfvas for eldning inifrån.
Genom kakelungs-fasaden och kakelüngs- dörren utåt går mycken
värme förlorad.
För att kunna reglera draget genom kakelugnen till skorstenen
och för att icke for snart släppa ut värmen från kakelugnen till
skorstenen, när elden är utbrunnen, således för att spara värme,
anbringas i förbindningsröret mellan kakelugnen och skorstenen ett spjäll,
hvilket helt eller delvis medgifver tillstängandet af genomgången för
de forbrända gaserna. Men af dessa spjäll göres ofta ett mycket
skadligt bruk, som årligen kostar många människolif och gör ännu
många fler människor sjuka. — Skjutes nämligen spjället förtidigt,
innan bränslet i eldstaden ännu är utbrunnet, slocknar icke elden då
tillslutningen icke är hermetisk, utan förbränningen forteätter ehuru
långsammare. Ingen eldstads-dörr sluter lufttätt till. Då
förbränningsgaserna, bland hvilka under dessa omständigheter ganska mycken
kolosgas befinner sig, icke kunna afgå genom skorstenen, så gå de genom
kakelugnens fogar in i kammarluften. Så länge kakelugnen är
varmare än luften i rummet, tryckes denna senare såsom tyngre in i
kakelugnen genom dess undre fogar och porer, medan den varmare
och specifikt lättare luften i kakelugnen går ut genom de öfre fogarne.
Insugningen sker visserligen äfven om spjället är öppet, men icke
utpressningen, emedan luften då i hela kakelugnen går ut genom
skorstenen. Om e» kakelugn är förbunden med en skorsten och har
sprickor och remnor på sidan, genom hvilka man t. o. m. ofta ser elden,
så röker det dock icke in, ty den kallare och tyngre kammarluften
tryckes genom .sådana sprickor och remnor från alla sidor på alldeles
samma sätt upp i skorstenen som genom en kakelungsdörr. Men så
snart man genom ett spjäll tillsluter kakelugnens förbindelse med
skorstenen, böljar kakelugnen att röka in. Om den är af lera eller järn
är likgiltigt.
Hvarje läkare vet, huru giftig kolos-gasen är. Enligt Orubers
omfattande experiment verkar redan 0,05 proc. kolosgas i luften i viss
mån besvärande på andhemtningen, om också dylik luft många timmar,
ia dagar kan inandas, utan att symptomen stegras till en svår
sjukdom. Är procenthalten 0,15 proc., sälla sig till svår andnöd, osäkerhet
och svaghet i kropps-rörelserna; det ytliga kretsloppet befordras och
huden blir röd. Musklerna lyda icke mera viljans herravälde.
Stiger icke kolos-halten högre, så stegras ej heller symptomen,
och döden inträder icke, äfven om sådan luft inandats 9 till 10 tim-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
