- Project Runeberg -  Helsovännen / Hälsovännen / Årg. 7, 1892 /
37

(1886-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.



ELSOYANNEN

TIDSKRIFT FÖR

^]^O^ENSKILD^JELSOYÄRD.

Årg. 7. utgifvare N:r 3.

1892. D:r E. W. WRETLIND. 1 Febr.

Pris i Skandinavien: 9 kr. 50 dre fSr helt, 1 kr. 50 öre för halft år.

Innehåll : Om chokolad. — Vår uppvärmning af prof. Max von
Pettkk-kofer (slut). — Bakterier i mjölk och. smör. — En underkur. — Bokanmälan:
Våra födoämnen af Justus. — Influensa-farsoten. — Tvillingparet Tocci. —
Smärre meddelanden: Hafskuranstalten för skrofulösa barn vid Stjrrsö; Skottsår
af moderna gevärsprojektiler.; Gift i våra boningsrum. — Breflåda. —
Annonsbilaga.

Om chokolad.

När vi skandinaver tala om något riktigt extra fint i
matväg, kalla vi det »gudaspis». Samma ord använda ock tyskarne
med sitt »Götterbissen»; men fransmän och engelsmän säga
»kungamat» »morceau pour le roi» oeh»king-bit», då italienarne däremot
använda »boccone di cardinale» eller på svenska »kardinal-munsbit.»
Man frågade en gång en brunhyad romare, hvarför hans folk icke
också talade om kunga- eller gudamat. Då svarade han: Jo, vår
mening är den, att kungen inte kan vara någon äkta finsmakare,
ty han äter alltför fort, och det är för mycket festligheter med
musik, tal m. m., som stör måltiden. Om gudarne behöfva äta
liksom vi, det vet jag inte, men herrar kardinaler — Oü! —» och
därvid vred han sina väldiga knäfvelborrar, hvilka hängde öfver
munnen som ett par ekorresvansar, stirrade på den frågand>-,
såsom om han velat svälja honom otuggad, och utstötte ett
oartikuleradt ljud, söm skulle betyda, dels att han själf hade haft den
förmånen att spisa hos italienska kardinaler, dels att han hyste
en superlativ förvåning öfver deji frågandes okunnighet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:54:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/halsovan/1892/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free