Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
HEL SO VÄNNEN.
Om Linné hade haft reda på kardinalernas gurmandis
beträffande cbokoladen, så hade han kanhända kallat kakaoträdet för
Cacao cardinalis i stället för Theobroma cacao (d. v. s. kardinalsträdet i
stället för gudaspis). Faktiskt är emellertid, att de spanska munkarne
ursprungligen med förkärlek druckit chokoladen — denna blandning
af rostade och malda kakaobönor med grädde, socker, kanel och
andra kryddor — samt gjort densamma bekant i vida kretsar. De
spanska eröfrarne funno på sin tid i Mexiko under konung
Monte-zuma, att bruket af chokolad var uråldrigt Cortez förde
chokoladen till Spanien år 1520, och därstädes är denna dryck ännu i
denna dag mera omtyckt än kaffe och thé i andra länder. Den
utbredde sig småningom härifrån till Frankrike, Italien och de
öfriga europeiska länderna, men här uppe hos oss i norden torde
den väl blott af ett fåtal drickas med samma passion som af de
spanska och de mexikanska kvinnorna. Liksom det finnes hos oss
»kaffesystrar», som dricka den bruna bönsaften dagen lång 6 till
8 gånger och mera ibland, så existerar det därstädes
»chokolad-systrar», som aldrig kunna undvara denna läskedryck.
Innan jag talar om chokoladens näringsvärde och tillredning,
må först några små naturalhistoriska notiser förutskickas.
Kakaoträdet, som når en höjd af 6 till 13 meter, växer vildt på kusten
af Carracas, på Antillerna och i Mexico; i Demarara bildar det
hela skogar. Sedan ett århundrade odlas det i tropikerna. Då
det förut blott fanns i Central-Amerika, finner man det numera
äfven på de afrikanska, asiatiska och tropiska öarna. Det är
mycket rikt på löf, liknar en palm med kort skaftade blad, hvilka
blifva ända till 30 centimeter långa och äro helbräddade samt ovalt
spetsiga. Det blommar hela året om. Blommorna äro rosenröda,
omkring 15 millimeter stora. Ehuru blommorna äro mycket
talrika, sätta endast få af dem frukt, hvilken utvecklar sig till 20
centimeter långa och 7 centimeter tjocka frukter med läderartadt,
gulaktigt rödt skal, som vid mognaden skiljer sig från de 5 tunna
skiljeväggarna. I hvart och ett af de 5 rummen ligga 12—16
frön eller bönor, tätt packade i ett ljusrödt, sötsurt mos. Man
skördar inalles knappt öfver 2 kilogram bönor äfven af stora träd
och vid dubbel skörd om året. 20 bönor väga ungefär 30 gram;
de äro ända till 21 millimeter långa, 15 millimeter breda och 8
millimeter tjocka, äggrunda, med tydliga märken, där de legat
tryckta mot hvarandra. Själfva frökärnan är rödgrå, med violett anflog
och består af två skifvor, liksom våra vanliga bönor och såsom
mandlarna. Den beklädes af ett papperstunt, sprödt, brunaktigt skal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
