Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
HEL SO VÄNNEN.
sig gå starkt hos det manliga könet Bland de manliga studerande
förekommer därför icke heller tiondelen af den onödiga och nerverna
angripande sinnesoro som man finner bland de kvinnliga. Det olika
uttrycket i de kvinnliga och manliga studenternas ansigten är redan
en talande måttstock i detta afseende.
När man förefinner en så ingripande skillnad i mannens och
kvinnans naturel, är det emellertid mindre sannolikt, att samma
undervisnings- och uppfostringssätt, som måhända lämpar sig utmärkt for
den manliga, är lika ändamålsenlig för den kvinnliga, något, som
erfarenheten ock redan i rikt mått har bekräftat.
Skall kvinnan, med fullt bevarande af sin kroppsliga och andliga
helsa, kunna drifva samma studier som mannen, måste man i helt
annan grad, än hittills varit fallet, lägga an på att uppfostra henne
till att taga sitt arbete med lugn och forstånd. Hon måste lära sig
att göra det hon har att göra på ett naturligt sätt, utan att använda
mera kraft än ändamålet kräfver, utan att ängslas hela tiden, medan
hon studerar, for att hon kanske ej skall orka med arbetet, utan att
känna sig febril från morgon till afton af fruktan för att icke blifva
färdig i rattan tid, utan att gå omkring öfverallt med en sjuklig
fruktan för sina lärare, hon måste med ett ord undvika ett tillstånd
af förnyad onaturlig spänning.
Idealet af en kvinnlig undervisningsanstalt skulle vara den, där
man först och främst lade an på att undvika allt nervöst hastverk
och onödigt själfplågeri och ginge ut från den principen, att det vid
en sådan anstalt icke gäller att för ögonblicket lära den största möjliga
mångfald af kunskaper, utan mera att stärka och utveckla elevens
förmåga att öfver hufvud tänka och tillegna sig kunskaper. Så snart
en kvinnlig elev känner sig nervös, börjar hon i verkligheten taga
skada på sin förmåga att tillegna sig, om hon också för ögonblicket
kan tyckas arbeta intensivt nog. Vederbörande lärare och lärarinnor
böra städse hafva för ögonen betydelsen af lämpligt ledda
kroppsöfningar och intellektuell utbildning, under det att eleven bör lära sig
inse, att det är lika nödvändigt att kunna hvila på sin tid som att
kunna arbeta på sin tid. Mycket lidande skulle därjämte besparas
kvinnorna, om man redan i skolan öfvade dem uti att möta de olika
motgångar och plågor, som världen med tiden skall bjuda dem alla
i en eller annan form.
Som grundprincip för den kvinnliga uppfostran, särskildt när det
gäller en högre intellektuell utbildning, kan det aldrig nog inpräglas,
att det bästa möjliga tillgodogörandet af andliga krafter oafvis ligen
betingas af, att eleverna lära känna sina krafters naturliga begränsning
och att afhålla sig från hvarje öfverskridande däraf, hvilket hämnar
sig på både kropp och själ. Kunna kvinnorna lära sig att arbeta
med mera lugn, skola de kunna uträtta mångdubbelt mera, än v hvad
de kunna prestera med nervös rastlöshet. (S. D.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>