Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEL SO VÄNNEN.
115
Skolflickors nervösa arbetssätt
Januarihäftet af den amerikanska tidskriften Atlantic Monthly
innehåller en artikel om nödvändigheten af att uppfostra studerande
unga flickor så, att de taga sitt arbete på ett mindre nervöst sätt,
än hvad som ofta är fallet, såvida de icke skola taga allvarsam skada
till sin helsa.
Det behöfves — heter det — ingen skarp iäkttagelseförmåga
för att observera, att det i fysiskt afseende är något snedvridet i våra
undervisningsanstalter för unga kvinnor. Den, som känner till
förhållandena i högre flickskolor, skall g künna förneka, att det i en
sådan ofta herskar ett permanent tillstånd af hastverk och febrilitet.
»Har inte tid», är lösen från morgon till kväll.
Att arbeta under oro och febrilt hastverk är regeln för äldre
skolflickor. Om en och annan är så lycklig att äga ett särskildt
flegmatiskt temperament, så att hon icke själf af naturen har
benägenhet för att vara febril, så kan hon likväl icke helt och hållet undgå
att påverkas af den atmosfär, som omger henne. Man ser samma
öfverdrifvet nervösa uttryck både hos elever och lärarinnor.
Att något är på tok synes också tydligt af det stora antal unga
kvinnor, som tyvärr duka under för öfveransträngning i sina studier.
Måhända med än pinsammare tydlighet ser man det hos dem, som
ännu icke dukat alldeles under men stå nära olyckans rand, glömmande,
hvad ètt normalt andligt och kroppsligt tillstånd vill säga. Det är
ju ofta så, att människor länge kunna lefva i dålig luft, tagen i ordets
olika bemärkelser, utan att själfva lägga märke därtill, under det att
en annan, som kommer in direkt utifrån, ögonblickligen känner sig
illamående.
Tydligast framträder det abnorma tillståndet under examina.
De flesta skolflickor och skoll^vinnor anse icke, att de tagit sin examina
ordentligt, så framt det ej skett under oafbruten ångest och nervositet,
bittida och sent. Man bör lägga märke till skillnaden i detta
afseende i skolor för män och kvinnor. De manliga studenterna kunna
visserligen också vara litet nervösa, i synnerhet under examenstiden,
men de lida ej i så hög grad af sjukdomen, som deras kvinliga kolleger.
Man förklarar i allmänhet denna skillnad därmed, att mannen
styrka nerverna genom friluftssport af alla slag. Men om flickorna
skalle använda detta korrektiv i samma utsträckning, skulle de komma
att lägga en så intensiv nervenergi i sina kroppsrörelser, att resultatet
som oftast äfven här skulle bli en nervös öfveransträngning, från
hvilken de måste återvända till sina studier. Hvad flickorna
beträffar, måste således andra medel tillgripas för att skaffa jämnvigt i
systemet.
Låt oss litet närmare skärskåda anledningen till, att kvinnan
är så benägen för att taga sitt arbete på ett så nervöst ansträngdt
sätt. Hennes medfödda ärelystnad är i detta fall hennes värsta fiende.
När man så härtill lägger den nästan sjukliga samvetsgrannhet, hvilken
ofta yttrar sig hos kvinnorna, är fenomenet i det väsentliga förklaradt.
Ingen af dessa båda anledningar till nervös öfveransträngning yttrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
