Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HELSOVÅNNEN.
141
pr styck. Men billigast äro de s. k. franska bröden, som kosta
blott 36 à 38 öre pr kilo. Visserligen hålla dessa bröd blott mjöl
och vatten, men de äro båda sunda och välsmakande, när de’ äro
färska. Dessa bröd äro- till och med billigare än rågsikt-bröden
(»preussiskt bröd»; skrädda kakor; limpor m. m.), hvilka betinga
ett pris af omkring 40 öre pr kilo. — Biskvits och käkes från
danska bageriet variera i pris mellan 1,55 kr. och 3,50 kr. pr kilo.
De äro bakade utan jäst af hvetemjöl eller majzena med diverse
olika tillsatser för att få olika sorter med olika smak.
Danska bageriets majsbröd, som kosta 30 öre pr kilo, äro
ganska smakliga och bestå till en tredjedel af majs och två
tredjedelar af skrädt mjöl (4 delar hvete och 1 del råg). Hårdt rågbröd
från samma bageri varierar i pris mellan 35 och 80 öre pr kilo,
alltefter kvalitén och arbetet, som därpå är nedlagdt för att få det
mört. — Häraf framgår, att man kan från våra bagerier få
hvetebröd, som är billigare än rågbröd, om blott man väljer af de
billigare sorterna. Naturligtvis tagas de finaste och bästa mjölsortema
till de dyraste bröden. Må vara, att därigenom lättsmältheten
också kan, likasom smaken, blifva något olika. Men egentliga olikheten
ligger väl dock i smaken. Denna kan man ju dock själf lätt
förbättra genom smör eller mjölk till brödet.
En god och klok reform i handeln vore det visserligen, om
allt bröd, likaväl som all annan mat, såldes och köptes endast efter
vikt De mindre bemedlade skulle tydligtvis göra en stor
besparing, om de inskränkte förbrukningen af »bagar-skorpor».
Om våt inpackning och dess betydelse vid febrar
i allmänhet och influensa i synnerhet
Den våta inpackningens uppfinnare är den modema
vattenläkekonstens fader, den genialiske bonden Vixcenz Peiessnitz. Den
har en framstående plats bland badformer och torde med tiden
komma att blifva en af de vid smitto-sjukdomar (febrar) mest
använda. Af denna anledning och då den ännu är alldeles för litet
känd i vårt land och framför allt alldeles för litet använd, torde
en kort redogörelse för dess syfte, utförande och verkningar ej vara
utan intresse för denna tidskrifts läsare.
Att gifva en våt inpackning åt en sjuk är visserligen ej »den
enklaste sak i världen», men dock så pass enkel, att hvarje
omsorgsfull, tänkande och ej allt för tafatt person utan den ringaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
