Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156
HEL SO VÄNNEN.
Antalet af sinnessjuke och idioter for hela riket var enligt
sammandrag af läkarnes uppgifter följande: sinnessjuke 7,491, idioter
6,153. Af dessa 13,644 vårdades på hospital eller asyl blott 2,039
sinnessjuke och 143 idioter, på lasarett eller enskild anstalt 176
sinnessjuke och 246 idioter, på fattighus 815 sinnessjuke och 472 idioter. —
Största antalet af dessa sjuklingar tillhöra Värmlands län, nämligen
574 sinnessjuke och 526 idioter, ehuru detta län har mindre antal
innevånare (253 tusen) än Östergötlands, Elfsborgs, Göteborgs och
Malmöhus län (som hafva resp. 266, 277, -297 och 366 tusen). Äfven
Kopparbergs län (med 196 tusen innevånare) har proportionsvis alltför
många, nämligen 407 sinnessjuke och 346 idioter, medan
Vesternorr-lands, Gefleborgs och Kristianstads län, som hafva flere innevånare
(203, 204 och 223 tusen) hafva vida färre, nämligen resp. 290, 328
och 310 sinnessjuke samt 203, 261 och 248 idioter.
Man synes sålunda hafva skäl antaga, att några särskilda
missförhållanden finnas i Värmlands och Kopparbergs län, hvilka där
orsaka ett stort antal sinnessjuke.
Intagna på hospitalen blefvo år 1890 676, hvaraf 367 män och
309 kvinnor. De fleste af dessa voro mellan 20 och 30 år. Dubbelt
så många voro ogifta (424) som gifta (224). Sinnessjukdom inom
släkten har spårats i 274 fall och nervsjukdom i 17 fall. — Från
hospitalen hafva bland 3,231 vårdade aflorts 241 såsom tillfrisknade
eller 7,5 %. Ju tidigare de sinnessjuke intagas på hospital desto större
är utsikten för tillfrisknande. För årtiondet 1881—90 är medeltalet
af tillfriskningsprocenten för dem, som intagits inom 2 år efter
sjukdomens utbrott 46,3 %, men för dem, hos hvilka sjukdomen ägt bestånd
mer än 2 år, endast 9,3 %.
Bland de under år 1890 intagna 676 ansågs antagliga orsaken
vara känd för 447. De talrikast representerade orsaksmomenten äro
följande: Ärftligt anlag 61, kärlek 58, olyckor och motgångar 52,
missbruk af spritdrycker 48, religiös inflytelse 37, öfveransträngning
34, själfbefläckelse 30, husliga bekymmer 27, fattigdom 25, febrar
24, influensa 24, barnsäng och digifning 26, häftig sinnesrörelse 18,
skador å hufvudet 17, oordentligt lefnadssätt 12, bleksot och
blodbrist 10.
Bland de intagna voro 147 bönder och jordtorpare, 224 tjänare
och daglönare, 117 handtverkare och fabriksarbetare, 64 lärare, prester,
embetsmän och studerande, 96 militärer, ingeniör, handlande m. fl. af
ståndspersonsklassen; 24 voro fattighjon.
För brottsliga handlingar, begångna under sinnesförvirring,
vårdades 179, hvaraf för mordbrand 41, stöld och rån 38, dråp 33,
våld 30, mord och mordförsök 28.
Totalkostnaden för sjukvården, med undantag af byggnader,
reparationer och mera utgjorde 1,114,350 kr. eller 1 kr. 18 öre pr
dag för patient. Läkemedelskostnaden utgick med endast 1,3 öre pr
dag för hvaije patient.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
